1. I vilka frågor har blocken lagt sig nära varandra?
– Det har skett på alltfler områden i takt med att valet närmar sig när slutstriden nu handlar om mittenväljarna.
– När det gäller statens finanser tävlar blocken om hålla hårt i plånboken. De ekonomiska prognoserna pekar mot att svenska staten kommer att få mycket stora budgetöverskott om några år, kanske uppåt 120 miljarder 2014. Men finansminister Anders Borg har sagt att staten måste spara extra mycket de kommande åren ifall det skulle komma nya kriser. Och de rödgröna har helt accepterat hans siffror om hur begränsat utrymme för vallöften är. Båda sidor tror tydligen att mittenväljarna tycker att regeringsduglighet är mycket viktigt, viktigare än långtgående vallöften.
– På skatteområdet har de rödgröna accepterat över 90 procent av de sänkningar på uppåt 100 miljarder som regeringen genomfört under de senaste fyra åren, trots att de röstat nej till varje sänkning tidigare.
– När det gäller pensionärerna har de borgerliga svängt om skatterna för ålderspensionärer. Tidigare har de försvarat att löntagarnas skatter sänkts men inte pensionärernas med argumentet att det viktigaste för pensionärerna är att det blir fler jobb eftersom det kan höja pensionerna. Men nu har det blivit ett skatterace och båda blocken lovar att minska skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer, med skillnaden att de rödgröna lovat att skillnaden ska tas bort senast 2014.
– Inom skolpolitiken har de rödgröna tagit stora steg för att närma sig de borgerliga. Samtliga tre var tidigare emot tidigare betyg. Nu säger de ja till betyg från sjuan, mot de borgerligas förslag om betyg från sexan.
- Småföretag utlovas stöd av båda blocken, och de lovar båda halverad tjänstemoms för restauranger.
- På välfärdsområdet lovar båda mångmiljardsatsningar, till sjukvården, äldreomsorgen, barnomsorgen, till skolan, till studenter, och till arbetslösa, även om förslagen och omfattningen ser olika ut.
2. I vilka frågor är det stor skillnad på de två blockens politik?
- Den stora ideologiska skillnaden gäller synen på ersättningsnivåer till sjuka och arbetslösa och på hur man skapar jobb.
- De rödgröna vill höja taket i sjukförsäkringen för att fler sjuka och föräldralediga ska få 80 procent av sin lön i ersättning. På samma sätt ska taket i a-kassan höjas, samtidigt som det ska bli billigare att vara i a-kassan med ett skatteavdrag. De borgerliga sänkte ersättningsnivåerna när de kom till makten med argumentet att det ska vara större skillnad i inkomst mellan de som arbetar och de som inte arbetar.
- De rödgröna lovar också att slopa de tidsgränser som införts i sjukförsäkringen för långtidssjuka. I stället vill man inför individuell prövning av sjukskrivningar. De borgerliga menar att det kan leda till kraftigt höjda sjukskrivningsnivåer igen.
- De borgerliga menar att fler jobb skapas genom generella åtgärder. Därför har man sänkt inkomstskatten för löntagare i flera steg, och vill genomföra ett femte steg under nästa mandatperiod. Därför har man halverat arbetsgivaravgiften för unga, sänkt arbetsgivaravgiften för alla företag, infört RUT- och ROT-avdrag.
- De rödgröna riktar mer in sig på riktade åtgärder. Man har visserligen accepterat större delen av de skattesänkningar som genomförts och lovar nu att ROT-avdraget ska behållas de kommmande fyra åren som blivit populärt bland väljarna. Men man vill avskaffa halveringen av arbetsgivaravgiften för unga som kostar 10 miljarder och lovar i stället avskaffad arbetsgivaravgift för varje nyanställd ungdom, vilket skulle kosta bara en tiondel men mer effektivt, enligt de rödgröna. RUT-avdraget ska också avskaffas. Men man lovar statligt stöd för att öka bostadsbyggandet och att öka antalet praktikplatser och utbildningsplatser.
- Skatterna är också en viktigt skiljefråga. De rödgröna säger nej till de borgerligas löfte om att sänka inkomstskatterna med ytterligare 15 miljarder. De rödgröna vill också höja ett flertal skatter, som man anser är nödvändigt för att klara klimatmålen, sänka a-kasseavgifterna och satsningar i välfärden. Det handlar om höjd bensinskatt, kilometerskatt, höjd inkomstskatt, fastighetsskatt för dyra villor och en ny förmögenhetsskatt.
- På välfärdsområdet är nog den stora skillnaden att de rödgröna vill riva upp den fria etableringsrätten för privata företag, som de borgerliga på sikt vill ska införas i samtliga landsting. De rödgröna vill också införa en lag för att stoppa försäljning av universitets- och regionsjukhus.
3. Vilka är de tyngsta frågorna där det fortfarande finns oenighet inom blocken?
- De rödgröna har lovat att införa en ny förmögenhetsskatt som ska ge 4 miljarder från 2012, men de är inte överens om hur den ska tas ut. Miljöpartiet vill att villor inte ska räknas in, medan Vänsterpartiet vill att både villor och de verkligt rika, som H&M:s ägare Stefan Persson, också ska vara med och betala och inte vara undantagna som de var med den gamla förmögenhetsskatten.
- De rödgröna är också oense om kvoteringen i föräldraförsäkringen ska ökas och därför kom det inte med i deras gemensamma valmanifest. Men Vänsterpartiet kommer att ta upp förslaget om att det ska införas fler pappamånader om det blir rödgrön regering, medan Socialdemokraterna säger att inget kommer att förändras de kommande fyra åren.
- De borgerliga partierna har skjutit en rad av sina oenigheter till utredningar. Frågan om en obligatorisk a-kassa utreds av Socialförsäkringsutredningen. Och i valmanifest utlovas en stor utredningen om företagsbeskattningen, där tvistefrågor som till exempel att avskaffa värnskatten för höginkomsttagare, sänka bolagsskatten och arbetsgivaravgifterna som föreslagits av några borgerliga partier.
- De borgerliga är också oense om försvarsanslagen. Folkpartiet har redan sagt att man vill höja anslagen när nästa försvarsbeslut ska tas 2013.