alex: vilket är världens största kraftverk?
Christian Azar: Hej Alex, Det finns ett antal stora vattenkraftverk i världen. På rak arm kan jag nämna två som är riktigt stora: Itaipu i Brasilien ligger på cirka 14000 MW, Three gorges dam i Kina förväntas bli ännu större när det är helt klart (att jämföra med ett kärnkraftverk eller kolkraftverk på cirka 1000 MW). Christian
Robert Nordgren: Idag utgår mycket av energiredovisningen från Använd energi. Det viktiga är ju den energimängd som förbrukas och om den energin är ändlig eller ingår i kretslopp. Varför redovisas inte konsekvent förbrukad primärenergi?
Christian Azar: Hej, i energimyndighetens rapport Energiläget som ges ut årligen redovisas både använd och tillförd energi, så där finner du den information du söker. Den finns på nätet. (Dessutom, om man ska vara petig, att energi egentligen inte kan förbrukas utan bara omvandlas mellan olika former. Kol i marken omvandlas till värme i ett kraftverk som görs om till el som driver en motor, och i slutändan blir det värme av det hela. Enligt termodynamikens första huvudsats kan energi varken förbrukas eller produceras, bara omvandlas).
Tanja Ilic: Hej Solenergi som alternativ i förhållande till vindkraften ? Hur tror du att man i framtiden kan lösa överföringskapaciteten från t ex Sahara till nordligare breddgrader?
Christian Azar: Just nu bevittnar vi en väldigt spännande utveckling när det gäller både sol och vind. Användning ökar snabbt i hela världen och i Europa. I EU installerades t ex förra året 10 000 MW vind, och 4200 MW solceller. Detta kan jämföras med utveckling i EU 27 för kärnkraft som faktiskt minskade med cirka 1000 MW. Nu är det fortfarande långt kvar till vind och sol spelar en stor roll i det totala energisystemet. När det gäller din specifika fråga om hur man kan föra över solenergi från sahara, finns många förslag. Ett handlar om att göra vätgas och transportera i pipelines, en annan att använda överföringsledningar med väldigt låga förluster. Ett spännande mycket stort projekt inom det här området finns beskrivet på New York Times hemsida: http://www.nytimes.com/2009/08/25/business/global/25sahara.html I vilken utsträckning sådana lösningar förveckligas återstår naturligtvis att se.
Peter: Vad är kostnaden kärnkraften jämfört med andra alternativ? (medräknat förvaringskostnader av bränslestavar etc) Möjligen en ekonomisk fråga, men är det möjligt att finansiera bygget av ett kärnkraftverk utan statliga subventioner eller klarar kärnkraften inte av att betala för sig själv genom enbart intäkter från abbonenter?
Christian Azar: Hej, det råder nu stora osäkerheter om hur mycket kärnkraftverk kommer att kosta, och olika aktörer ger olika besked. En av orsakerna till att det råder sådana osäkerheter är att få reaktorer byggts (speciellt i USA och Västeuropa) på länge. Reaktorn i Finland förväntas dock kosta betydligt mycket mer än vad den projekterades för, se t ex veckans affärers analys: http://www.va.se/nyheter/2010/05/21/finskt-fiasko/index.xml I USA har Kerry och Lieberman lagt fram ett lagförslag i senaten om att begränsa utsläppen av koldioxid. I detta förslag finns omfattande stöd till kärnkraft. Det kan kanske tas till intäkt för att politiska makthavare gör bedömningen att kärnkraft i dagsläget behöver statliga stöd i någon form. Se t ex http://www.nytimes.com/gwire/2010/05/20/20greenwire-study-kerry-lieberman-climate-bill-would-promp-31963.html Allt detta gör att det är svårt att bedöma hur mycket kärnkraft kommer att kosta i relation till andra tekniker. I dagsläget skulle jag ändå säga att vind är billigare än kärnkraft, och att vind tenderar att bli billigare men att kärnkraft tenderar att bli dyrare. På längre sikt om man ska ha bort allt kol och ha ett system med antingen en massa vind (eller sol, alltså källor som bara levererar el när det blåser eller när solen skiner) så kommer ju kostnader för backup för dessa tekniker att stiga. Då måste man göra en annan större jämförelse.
Curt Widlund: Vad är din inställning till Thorium reaktorer. Låganrikat uran kan köras i speciella reaktorer där kärnbränslet efter utbyte har en drastisk förkortad halveringstid. Är det något att satsa på. Hälsningar Curt
Christian Azar: Hej, thorium-reaktorer ligger fortfarande långt bort från att kommersialiseras, men jag tror att det kan vara värt att upprätthålla en del forskning kring det. Ibland hävdas det att thorium reaktorer är "säkra" ur kärnvapenspridningssynvinkel för att de inte förutsätter anrikat U235 eller producerar plutonium. Men i dess bränslecykel finns möjlighet att plocka ut U233 som kan användas för kärnvapen, så man bör vara försiktig även med denna typ av reaktor.
olle: Solen lyfter vatten från haven och transporterar det med vinden till höglänt terräng där det faller ner och så småningom hamnar i vattenfallens turbiner. Inverkar inte en högutnyttjad vindkraft på vattenkraften på så sätt att denna vattenflytt hindras?
Christian Azar: Hej, nej potentialen för vindkraft är så stor att även om vi utnyttjar mer så kommer det inte få någon signifikant effekt på hur mycket vattenkraft vi kan använda. En del studier menar att vi kan få mer el från vindkraften på global nivå än vad vi använder idag. Se t ex en studie av Mark Jacobson och Christina Archer på Stanford (Evaluation of global wind power).
Sven: Om vi kan ersätta kärnkraften med hållbara energikällor borde vi såklart göra det. Så frågan blir - är det möjligt?
Christian Azar: Hej, ja potentialen finns där. Många studier pekar i den riktningen. För tio år sedan gjorde Kristian Lindgren och jag en studie där vi tittade på möjligheter för Sveriges energisystem fram till år 2050, och hur det skulle kunna se ut utan kärnkraft och med låga koldioxidutsläpp. Rapporten finner du här: http://frt.fy.chalmers.se/Energir.pdf Vi har även gjort liknande studier på global nivå, och då har vi använt oss av en energisystem modell som vi utvecklat här på avdelningen och som heter GET modellen. Den kan man faktiskt köra över nätet på www.chalmers.se/ee/getonline DÅ kan man testa hur världens energisystem kan utvecklas för att nå olika koldioxidmål i atmosfären på billigaste sätt, och man kan välja om man vill ha mycket eller ingen kärnkraft, koldioxidinfångning eller inte och så vidare. Det är ett kul verktyg tycker jag.
Pelle: Är det inte en bra idé att bygga nya reaktorer när nästa generations reaktorer är klara och på så sätt kunna mata dom med nuvarande avfall och på så sätt minska det avfallsberg vi har idag istället för att gräva ner det i urberget?
Christian Azar: Hej, frågan om att använda det utbrända avfallet för att producera ny el låter tilltalande, men det finns ett antal problem: 1) det tenderar i dagsläget att bli dyrare än att gräva ned det. 2) om man ska stoppa in avfallet i nya reaktorer måste det upparbetas, vilket innebär att man (idagsläget) får ut plutonium i ren form. Detta plutonium kan användas för kärnvapenproduktion. Frågan bedömdes av Carter administrationen som så allvarlig att man valde att avstå från upparbetning i USA ihopp om att andra länder skulle följa efter och tekniken inte skulle få spridning. Min personliga hållning är att det vore mycket olyckligt om ett stort antal länder började upparbeta sitt avfall.
Björn: Hej, många tycks ställa sitt hopp till framtida generationers kärnkraft. Hur realistiskt är det, vilka tidsrymder talar vi om?
Christian Azar: De flesta förespråkare för den s k fjärde generationens reaktor talar om flera decennier, kanske uppemot tre fyra innan det blir på allvar. Men man ska veta att fördelarna med dessa reaktorer inte alls nödvändigtvis blir så stora jämfört med dagens lättvattenreaktorer. De är tekniskt mer komplicerade, det handlar t ex om att hantera stora mängder flytande bly eller natrium som kylmedel. Ett antal av dessa reaktorer förutsätter också upparbetning av bränslet (se förra frågan), vilket jag finner problematiskt. Fördelen med dessa reaktorer (alltså de som förutsätter upparbetning) är att man kan utnyttja en större andel av energin i uranet som bryts (uppemot 100 gånger mer). Det kan vara viktigt om man verkligen vill satsa stort och globalt på kärnkraften. Men det hela har som sagt ett pris.
Ann S: Är det inte så att vi har ganska mycket kraft i Sverige men vi använder den på fel sätt? Jag häpnar över hur vi slösar med energin. Det finns ju sätt att energieffektivisera för både privatpersoner och industri, varför satsar man inte mer på det istället för att bara bygga ut energiförsörjningen? Det finns ju energitjuvar överallt, borde man inte identifiera och lösa de problemen först?
Christian Azar: Hej, jo jag tycker också att man borde satsa mer på energieffektivisering. Ofta är det billigt men det har visat sig vara svårt att få tillstånd. En utveckling som är lite positiv inom det här området är bilars bränsleåtgång, och den positiva trend vi sett där beror i huvudsak på att EU valt att sätta hårda krav på bilindustrin i Europa (man har helt enkelt satt regler för hur mycket koldioxid bilarna får släppa ut). Det kan finnas skäl att överväga fler sådana hårda krav. EUs system för handel med utsläppsrätter kommer också driva upp elpriserna vilket gör det mer lönsamt att spara, att köpa energisnåla produkter och att satsa på teknikutveckling för att göra produkterna än mer energisnåla. För att komma tillrätta med det här krävs både politiska beslut och medborgare som är intresserade av frågan.
Stefan Karlsson: Hej! Använder man inom energiforskningen någon "tillverkad energi"/yta kvot för olika alternativ? Vilket alternativ är effektivast ur det perspektivet? Anledningen till att jag frågar är för att det ibland känns som om man inte inser att Sverige är lyckligt lottade vad gäller ren landyta och en del andra länders alternativ är väldigt begränsade.
Christian Azar: Hej, ja, frågan om hur mycket energi man kan få ut är väldigt viktig när man jämför olika energislag (speciellt vind, sol, och biobränslen) och våra studenter får ofta räkna på frågan. Solenergi är t ex helt "suveränt" och på en yta som motsvarar 10 procent av Sahara (i grova drag) kan man få ut energi så det räcker till alla bilar, industrier, hem, jordbruk och så vidare i hela världen. För bioenergi är det däremot mer problematiskt. Hela världens åkerareal skulle t ex bara räcka till cirka hälften av världens energiförsörjning. Det gör det klart att bioenergi inte kan bli dominerande i framtiden, vilket däremot sol kan. (Bioenergi kan däremot bli ett viktigt inslag!)
Magnus Jonsson: Är en utbyggnad av kärnkraften det som krävs för att på allvar minska utsläppen av koldioxid.
Christian Azar: Hej, ja, det skulle hjälpa men det är inte en nödvändig förutsättning (det finns andra möjligheter som jag svarat på ovan). Ibland sägs det i debatten att kärnkraften har väldigt höga indirekta utsläpp av koldioxid (alltså från tillverkning av reaktor och bränsle och så vidare), så höga att kärnkraft inte skulle vara intressant ur ett klimatperspektiv. Men det argumentet stämmer inte. Är man tveksam mot kärnkraft bör man hitta andra argument.
Chalmerist: Hej. Tror du att det är möjligt att ersätta kärnkraftverk med förnyelsebara energikällor med dagens teknik. Jag är väldigt skeptiskt till hur man i debatten verkar hävda att man kan ersätta kärnkraft med vindkraft rakt av och jag förstår inte hur det ska fungera kalla vindstilla vinterdagar. Blir man utan el vid ett sånt tillfälle då?
Christian Azar: Hej, ja det går att ersätta. Ibland hör man från kärnkraftsvänner att det inte finns några alternativ. Det är en märklig hållning tycker jag. Kärnkraft är en väldigt spännande och häftig teknik (åtminstone om man är intresserad av fysik som jag), och många av dem som utvecklat och stöd tekniken genom åren betraktar sig som teknikoptimister. Men just när det gäller energifrågan hemfaller de ofta åt någon slags teknikpessimism, "det går inte", "det är för svårt" och så vidare. Men all teknisk utveckling och studier visar att det faktiskt är möjligt (se länkar till tidigare frågor). Om vi bör ha kärnkraft eller inte är en värdefråga, inget som kan avgöras genom att någon säger att vi måste ha det. När det gäller frågan om hur man ska hantera dagar då det inte blåser, så är det klart att ett elsystem som bara bygger på vindkraft blir problematiskt, men jag har å andra sidan aldrig sett någon föreslå ett sådant system.
Charlotte Thege: Vad gör du Christian för att få fler riksdagsmän att säga NEJ 17 juni till utbyggnad av kärnkraften? Vad gör du med din kunskap?
Christian Azar: Jag har suttit med i regeringens kommission för hållbar utveckling, och jag har skrivit en bok www.maktenoverklimatet.se där jag beskrivit den naturvetenskapliga bakgrunden till klimatfrågan, de tekniska lösningar som står till buds (inklusive riskerna med dem) och det politiska spel som pågår (vilka beslut som behöver fattas, och varför det är så svårt att komma till skott). I enskilda specifika frågor agerar jag dock bara ibland eftersom jag även måste sköta mitt jobb med forskning och undervisning, och då går det inte att sätta sig in i alla detaljer i alla frågor som dyker upp.
Sara Ericsson: Varför skrivs det hela tiden att kärnkraften växer, expanderar, har fått en nytändning? Är det lobbyister som vill framtställa kärnkfraft på ett positivt sätt? Är det inte så att kärnkraftens andel av elproduktionen stadigt minskar?
Christian Azar: Ja, jag håller med dig att om att kärnkraftens utveckling beskrivs i allt för skönmålande termer. Det kan hända att det planeras runt om i världen för mer kärnkraft men samtidigt tas det inte i bruk speciellt många reaktorer (de höga kostnaderna är naturligtvis ett problem). Vind och sol växer betydligt snabbare, men det talas det allt mindre om.
Petri: Hur tycker du att vi bör använda biomassan från våra skogar, ersätta olja eller kärnkraft?
Christian Azar: Hej, i grund och botten tycker jag att det viktigaste är att ha rätt styrmedel, det ska kosta att släppa ut koldioxid. Då kommer el och drivmedel att bli dyrare, och då får man se vad som är den mest lönsamma användningen. Det kommer troligen visa sig att viss biomassa bäst används för drivmedel, t ex sockerrörsetanol i Brasilien, men annan biomassa, som används i skogsindustrin kanske används för el.