Janne: Att de rödgröna tänker höja skatten för alla våra extraarbetande skolungdomar! Hur mycket betyder det för deras kräftgång just nu?
Henrik Brors: Det har varit mycket lite diskussion om hur de rödgrönas skatteförslag påverkar extraknäckande skolelever och studenter. Därför finns det inga tecken på att det har påverkat opinionsläget. Men de rödgröna har ett stort tapp bland unga väljare den senaste månaden, en osäker väljargrupp där opinionsläget svänger mycket.
Johanna E: Man säger att Obamna vann valet därför han var synligare i de socialamedierna. Vem av partiledarna är bäst på att använda sig av socialamedier?
Henrik Brors: Jag har inga egna siffror på det. Men det sägs att Kristdemokraternas Göran Hägglund är den som är mest flitig som twittrare. Än så länge har det ju inte haft någon större effekt i opinionen. Skillnaden mellan svensk och amerikansk politik är väldigt stor.
Max: Jag är socialdemokrat. Men jag är lite besviken på denna s k förnyelse hos (s), med tanke på att alla framträdande talespersoner som förs fram i dagarna redan suttit i tidigare s-regeringar. Varför kan inte New Labor vara mer av ett föredöme? Även om allt inte blev bättre med den nya politiken, så fick partiet nytt liv samtidigt som Skottland fortsatte rösta Labor, precis som Norrland skulle göra i ett liknande läge. Varför för man inte fram yngre personer, som Miljöpartiet ofta gör? Det skapar framtidstro, och aktiverar de unga och gräsrötterna. Sen tror jag inte det hjälper att partiet hela tiden undergräver (s) i Stockholm i stora frågor, oberoende om det är rätt eller fel. Som man säger i USA: All politics is local, och att tro att Stockholmare inte kan fatta kloka beslut själva gör att Sveriges största väljarkår svänger höger. Hoppas du svarar på mina frågor och kommenterar analysen.
Henrik Brors: Socialdemokraterna är ett mycket stort och politiskt brett parti med djupa interna traditioner. Det ger partiet styrka, men gör också att det finns ett inbyggt motstånd mot förändringar. Men Mona Sahin har fått partiet att ta ett historiskt steg i och med det organiserade samarbetet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det krävdes insatser av en rad partiledare från Neil Kinnock till Tony Blair för att förändra brittiska Labour.
Henrik: Vad händer om de rödgröna för 0,2 procentenheter mer än Reinfeldt & co i valet och Sverigedemokraterna får vågmästarroll. Är det kört för fortsatt borgerligt styre?
Henrik Brors: Ja, åtminstone enligt de besked som Fredrik Reinfeldt och övriga borgerliga partiledare gett. De har sagt att det block som blir störst får bilda en minoritetsregering om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och får en vågmästarställning.
Gustav: Hej, Jag undrar hur smart det har varit av Allianspolitikerna, inför valet i höst och på längre sikt, att tona ner sin traditionella liberala/konservativa retorik så här långt under mandatperioden. Jag tycker de borgerliga har talat väldigt lite om ideologiska målsättningar, och istället motiverat sina åtgärder med pragmatiska argument som mest handlar om vilka medel som ska användas. T ex har skattesänkningar motiverats med att det skapar fler jobb (vilket alla tycker är bra oavsett partifärg) men inte framhållit medborgarnas självbestämmande över sina pengar som ett egenvärde (ett klassiskt liberalt argument). Är detta ett realpolitiskt smart sätt att positionera sig i mitten givet att det ändå inte finns några partier längre till höger (möjligen undantaget SD) att rösta på? Eller riskerar Alliansen att legitimera vänsterblockets bild av hur samhället ska se ut, så att väljarna blir mer benägna att rösta på originalet snarare än kopian?
Henrik Brors: Det är uppenbart att framför allt Moderaterna förändrat sin politiska retorik för att nå fram till traditionella mittenväljare. De ideologiska målen finns kvar men förs fram med ett annat språkbruk. På samma sätt kan man märka hur Socialdemokraterna ända sedan slutet av 80-talet anpassat sitt språkbruk för att inte avskräcka medelklassväljare med klasskampsretorik.
Gustaf: Hej, tror du att Alliansen kommer att "sitta still i båten" nu och hoppas att världsläget och de rödgrönas eventuella felskär gör jobbet åt dem? Eller kommer de att presentera något verkligt nytt i valrörelsen?
Henrik Brors: Båda sidor har laddat för att komma med en rad nya förslag i sina valmanifest, som ska presenteras i mitten av augusti. Det pågår ju redan nu en mer eller mindre öppen dragkamp mellan de borgerliga partierna om det ska bli förslag om ytterligare sänkt inkomstskatt, sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt tjänstemoms, utvidgat ROT-avdrag, mer pengar till kommunerna, utbyggt vårdnadsbidrag, eller specialsatsningar på förskolan och grundskolan. Men samtidigt vill de borgerliga inte framstå som att de är släpphänta med statsfinanserna, så det lär dröja innan slutförhandlingen förs om valmanifestet.
Björn: Varför fortsätter man att publicera opinionsundersökning efter opinionsundersökning, när det enda resultatet som är intressant är det som visar sig på valdagen? Är läsarna genuint intresserade av att veta hur det förhåller sig? Ändrar de uppfattning bara för att opinionen går åt det ena eller andra hållet? Möjligen är opinionsundersökningarna värdefulla för partier som balanserar på 4%-spärren och behöver taktikröstare, men taktikröstning rimmar illa med demokratibegreppet och varför uppmuntra det?
Henrik Brors: Opinionsundersökningar är viktiga eftersom de ger en signal om vad väljarna tycker om den politik som förs och de politiska förslag som läggs fram. På så sätt fyller de en demokratisk funktion mellan valen eftersom de kan leda till att regeringen ändrar sina förslag. Vi har sett det konkret de senaste månaderna i hur regeringen ändrat i sjukförsäkringspolitiken. Partierna gör också egna opinionsmätningar och anpassar sin politik utifrån resultaten. Därför är det viktigt att vi i medierna som ska granska partierna gör egna mätningar för att få ökad förståelse för vad som ligger bakom de politiska förslag partierna lägger fram. Opinionsmätningar kan också öka mobiliseringen inför val och göra att fler går och röstar. Taktikröstande beror på att det finns en spärr inte på opinionsmätningarna. Det skulle förekomma taktikröstande även om det inte fanns några mätningar, men nu kan det ett mer välgrundat röststöd för partier som verkligen ligger på gränsen.
peter: Det känns ändå som Allansen håller koll på statens finanser och inte slösar i onödan i sk kristider, det påverkar nog till Alliansens fördel, eller har du en annan uppfattning?
Henrik Brors: Även tidigare S-regeringar under kristider som på 90-talet har pekat på hur de sett till att inte slösa med statens pengar. Vem som är bäst på sköta finanserna får väljarna avgöra.
ulf björklund: Håller blockpolitiken på att slita sönder Sverige? Står storstäderna mot vänsterblockets väljar bas norr om dalälven vilken tycks vila på en s k rättvisa enligt vänstervokabulär där Östros argumentation andas samma tomma retorik som Nordkoreas. Stackars Sverige om vi får en vänsterregering med socialister, miljöfascister och kommunister i ett internationellt ekonomiskt krisläge vi bara ser början på vilket de närmaste 4 åren kommer att ställa enorma anpassningskrav på svensk exportindustri. Om man kan vinna val på att lova stora skattehöjningar och försämingar för alla utom bidragstagare och abetslösa så tror jag att vi får en stämning av Vi och Dom som kan bl i i det närmaste revolutionär om tre - fyra år. Finns det en möjlighet att vänster retoriken nu är avslöjad och att tillräckligt många nu ser att kejsarinnan Mona är naken och utlämnad till en kvinnlig medtävlare som bara hungrar efter en statsrådspost samt en man som blir det närmaste bojsten man kan komma i en regering ?
Henrik Brors: Åsiktskillnaderna mellan olika delar av landet är mycket stora i Sverige. I norra Sverige stödjer drygt 60 procent det rödgröna blocket, medan de borgerliga har övertag i övriga delar. Men även om de rödgröna föreslagit höjda skatter på en del områden och talar om att "de rika" måste betala mer är de verkliga skillnaderna i skattepolitik ovanligt små. De rödgröna har accepterat drygt 90 procent av de historiskt stora skattesänkningar som genomförts de senaste åren.
Bertil: Jag undrar om du Henrik Brors ser dig själv som en nyhetsjournalist eller som en politisk reporter med en icke formell, men ändock faktisk anknytning till DNs ledar-, och politiska redaktion?
Henrik Brors: Jag har varit nyhetsreporter i drygt 40 år, på medier som Dala-Demokraten, TT, ETC, A-pressen, Expressen och Borlänge Tidning innan jag kom till DN 1998. Rågången mellan DN:s politikredaktion och DN:s ledaravdelning har hela tiden varit glasklar och så hoppas jag det ska fortsätta.
Richard: Förklara det, av Mona Sahlin, populära uttrycket "trygghetsväxling".
Henrik Brors: Jag ska nog inte ge mig in i rollen som uttolkare av partiernas retorik.
Tommy: Är det möjligt att Mona med sin historik (kvitton m.m.) kan lyckats bli stadsminister?
Henrik Brors: Förmågan att fungera som statsminister har nog mycket lite att göra med hur man skött sin privata ekonomi en gång i tiden. Det är upp till väljarna att avgöra om det påverkar deras omdöme om Mona Sahlin
Krille: Finns det en risk/möjlighet att stödröstarna inom alliansen inte vet om de ska rösta på centern eller kd och att effekten uteblir?
Henrik Brors: Ja, det är en teoretisk risk. Men det blir en intressant fråga först om både KD och C ligger kvar nära 4 procent de sista veckorna före valet. Normalt brukar de små partierna få mer uppmärksamhet i valrörelsen som gör att deras siffror stiger i mätningarna.
Peter: Att som DN tidigare rapporterat att det finns en stor rörlighet bland sympatisörerna hos MP och C över blockgränserna, tyder inte det på att det finns politiskt utrymme för en socialliberalt mittenblock? Polariseringen mellan vänster- och högerblocket, ger inte det mittenväljarna våndor?
Henrik Brors: Jo, nog kan mittenväljarna våndas. Men de partier som försökt ställa sig vid sidan av höger- och vänstersidan har fått stora problem. Och när Centern klev över blockgränsen på 90-talet och stödde S-regeringen straffades man hårt med sjunkande väljarstöd.
Fridrik: Henrik, vem tror du ska vinna valet?
Henrik Brors: Jag vågar inte tro nåt. Jag tror att det blir mycket spännande ända in på mållinjen.
Henke: Finns det några tecken bland rikspolitikerna att gå til förhandlingsbordet om en ny stor skatteuppgörelse?
Henrik Brors: Nej, det var unikt att man lyckades komma överens om den stora skattereformen över blockgränserna i början på 90-talet. Det gav inga politiska pluspoäng för någondera av de inblandade. Nu är skattepolitiken en av de stora skiljelinjerna mellan blocken.
Liberalen: Kan vänstern/sossarnas minskning ha o göra med att fler o fler blir "socialt liberala"? Dvs kräver mer frihet i samhället, avskaffande av systembolaget etc?
Henrik Brors: Nej, inte det som hänt den senaste månaden i alla fall. Hur Socialdemokraterna långsiktigt ska positionera sig på den politiska skalan är en större diskussion som lär komma om de rödgröna förlorar valet.
Charlie: Anser inte du att det är till svensk demokratins förtret att det politiska landskapet är nu uppdelat i två block som i "majority-vote" länderna Storbritannien och USA?
Henrik Brors: Det vill jag inte ha någon uppfattning om, men se DN Debatt i dag. Men framför allt är blockuppdelning partiernas anpassning till att väljarna ser på politiken på det sättet.
Herr Ängen: Enligt min bedömning hatr(S) förslag om förändrad fastighetskatt redan kostat dem Stockholm i valet. Att beskatta vartenda spik jag slår och kakel jag sätter upp kanske krossar mina aspirationer för ett bättre och finare hem. Sedan får jag inte heller ta mig till jobbet med bilen om jag bor i Stockholm men på landet är det fritt att köra obegränsat. Ska vi kanske stänga ett par filer på hela E4:an för att gynna tåget? Anser du att Stockholm är en förlorad stad för (S)?
Henrik Brors: Det är uppenbart att S har stora problem i Stockholm, vilket också deras valanalys bekräftade. Den ekonomiska verkligheten är så annorlunda för Stockholmare jämfört med landsorten, med höga fastighetspriser och restider, att de politiska kraven ser helt olika ut. Det är svårt för ett riksparti att förhålla sig till.
Mikael: Tror du, om du funderar opartiskt att SD kommer lyckas ta sig över 4% ?
Henrik Brors: Det vi har sett är att stödet för SD ökade efter Aftonbladets publicering av SD-inlägget om att det finns ett muslimskt hot mot Sverige. När sedan den politiska rapporteringen alltmer kommit att handla om de båda huvudalternativen inför valet har stödet för SD sjunkit. Och det mesta talar för att den politiska debatten de närmaste månaderna mer och mer kommer att handla om de rödgröna mot de borgerliga.
Christoffer: Hej Henrik, Tror du att de rödgröna innan valet kommer offentliggöra vilka posteri regeringen respektive parti ska vara ansvariga för? Om inte, hur tror du att det kommer se ut?
Henrik Brors: Nej det gjorde inte de borgerliga inför valet och det lär inte de rödgröna heller göra. Men MP vill nog ha miljö och komunikationer, och V arbetsmarknad och socialpolitik.
Lars: De två största partierna har över 60 % tillsammans. Kan det bli mer på bekostnad av småpartierna? Kommer vi påsikt få färre partier?
Henrik Brors: Nja, vi har ju snarare fått alltfler partier i Sverige. Försök till sammanslagningar som C och FP har misslyckats.
Hank: Alliansen borde säkra den yngre generationens röster genom att göra upp med sina internet-spöken i form av FRA-lagen, IPRED och datalagrignsdirektivet. Jag har försökt få svar från Henrik von Sydow om dessa frågor, men det verkar som om Alliansen försöker lägga locket på när det gäller dessa frågor. Tror du att det är en medveten taktik att hellre sopa diskussionen under mattan än att göra något åt sin politik på dessa områden?
Henrik Brors: Båda blocken är splittrade i de här frågorna, och det finns också intern splittring inom partierna. Så du har nog rätt i att de helst vill slippa diskutera dem i valrörelsen.
patrik: Vilka av partiledarna tycker du är riktigt bra på för de politiska blocken?
Henrik Brors: Det får väljarna avgöra. Men Synovates mätningar visar ju tydligt att Reinfeldt och Wetterstrand har högst förtroendesiffror.
Peter Olsson: Är det rimligt att anta att MPs stöd kommer minska kraftigt när alla partier får större utrymme ju närmare valet vi kommer? Miljön lär inte bli viktigaste valfrågan.
Henrik Brors: Om MP minskar lär det snarar bero på att många av de nya sympatisörerna inte haft klart för sig hur partiets politik ser ut. Miljöpartiet kommer att få större utymme för att presentera sina förslag de närmaste månaderna än vad de haft under vintern då rapporteringen mest handlat om för eller emot regeringens politik.
Dan Smidt: Henrik är det inte så att när ett parti eller som i det här fallet den rödgröna oppositionen nu äntligen har bekännt färg och presenterat ett antal klassiska skattehöjarförslag av typen "ta från dom rika och ge till dom fattiga" för de breda väljarngrupperna, jag tänker i första hand på den stora medelklassen som bor i villor och radhus i storstädernas förorter så börjar "dessa vanliga" människor faktiskt kunna se och bedömma effekterna av de rödgönas framtida politik. Vad är annars din uppfattning om denna storat och snabba omkastning i opinionen?
Henrik Brors: Det är nu väljarna börjar kunna ta ställning mellan två politiska alternativ, tidigare har det mest handlat om för eller emot regeringen. Det har fått omedelbara negativa effekter, men vilka följder det får när debatten går vidare är svårt att förutsäga.
Mexter Nilsson: Kommer någon av partierna våga ta upp integrationsproblemen med invandringen i landet? Hittills har ju ingen annan än SD vågat, och jag fruktar att om varken blått eller rött tar upp frågan så kommer SD bli invalt till riksdagen.
Henrik Brors: Samtliga partier har integrationspolitiska förslag och det har varit en hel del diskussion om problemen i integrationspolitiken under mandatperioden. Det har nog varit deras försök att möta SD.
Håkan: Skulle Mona Sahlin kunna sitta kvar vid en valförlust? Hennes ställning är ju redan svag.
Henrik Brors: Socialdemokraterna har en lång tradition av att ge partiledare förtroende att sitta kvar även vid valförluster. Se Olof Palme och Ingvar Carlsson. I första hand blir det nog upp till Mona Sahlin om hon själv väljer att avgå vid en valförlust.
Carl: Hur stor tror du risken är att blocken splittras och nya konstellationer bildas, om SD skulle komma in?
Henrik Brors: Båda blocken har tydligt deklarerat att de kommer att hålla ihop även om SD kommer in och får en vågmästarställning. I första hand talar det för att det block som blir störst försöker bilda en minoritetsregering.
Tomas: Synovate intervjuar 2.600 väljare medan många andra institut nöjer sig med drygt tusen. Påverkar det trovärdigheten i resultatet?
Henrik Brors: Ja, den statistiska säkerheten blir betydligt större med de stora mätningar som Synovate gör.
Christer: Skulle det få någon politisk betydelse om moderaterna blev större än socialdemokraterna vid någon mätning?
Henrik Brors: Opinionsmätningarna påverkar utan tvivel stämningen internt i partierna.
Peter Olsson: Baylan har sagt senaste halvåret att S måste jobba hårdare för att säkra ett maktskifte. Ändå minskar hela tiden glappet till förmån för Alliansen. Hur svårt har S att mobilisera sina gräsrötter? Kan man säga att Alliansen är starkare i det politiska samtalet ute i landet?
Henrik Brors: Det är i alla fall uppenbart att de rödgröna inte har varit framgångsrika i att föra ut sina förslag. Bensinskatten möts av protester i landsorten och oklarheterna om förmögenhetsskatten och fastighetsskatten har skapat problem och öppna schismer i storstäderna.
Olle: Många menar att orostider med Grekland osv gynnar Alliansen eftersom de ses som väldigt sparsamma och stabila i orostider. När nu Sveriges BNP ökar med 3% kan det då gynna Oppositionen?
Henrik Brors: Den ekonomiska utvecklingen där Sverige framstår som starkare än övriga EU-länder gynnar snarare regeringen nu. Men om krisstämningarna minskar närmare valet kan debatten åter börja handla om ökande klyftor mellan de som har jobb och de som är arbetslösa och sjuka, som kan gynna de rödgröna.
Lennart: Det har varit mycket fokus på landsbygden på sistonde, men bla debatt om kilometerskatt, och alla rödgröna ledarna var på LRF stämma. Spelar dessa frågor roll i opinionen?
Henrik Brors: Bensinskatten påverkar uppenbart opinionen, även om det "bara" handlar om 49 öre. Men i debatten om landsbygden kommer nog att handla både om följderna av kilometeskatt och livsmedelskvalitet.