Med bara en månad kvar till valet är de bägge politiska blocken fortfarande splittrade i flera frågor. De rödgröna är till exempel ännu inte överens om föräldraförsäkringen och Afghanistanpolitiken och de borgerliga träter om arbetsrätt och skatter.
För första gången kommer svenska väljare att få valplattformar från två olika regeringsalternativ, med besked om hur de vill styra Sverige de kommande fyra åren. Egentligen skulle de redan ha varit presenterade, men valtaktik och oenighet gör att de dröjer. I morgon ska finansminister Anders Borg redogöra för hur mycket pengar som finns att fördela de kommande fyra åren. DN har gått igenom de största knäckfrågorna som regeringsalternativen lovat besked om.
En del av reformutrymmet är redan intecknat. I somras lovade alliansen ett tillfälligt statsbidrag på 3 miljarder kronor till kommunerna samt en utbildningssatsning som sträcker sig över hela mandatperioden (6,2 miljarder 2010–2014). De är också överens om en ytterligare skattesänkning för pensionärerna, men inte hur stor den ska vara.
Moderaterna vill se nya jobbskatteavdrag, samarbetspartierna har gjort prioriteringar.
– Vi har ingenting emot att sänka skatter för pensionärer och löntagare, om det ekonomiska utrymmet finns. Men det viktigaste för oss är skatter som ger nya jobb, som halverad tjänstemoms, säger partisekreterare Anders Flanking (C).
De rödgröna har höjt skatter och gjort besparingar som innebär att de har tolv miljarder kronor mer till satsningar i vård, skola och omsorg än alliansen. Av dem är nio redan intecknade, bland annat för fler lärare i skolan.
De rödgröna ska förutom att prioritera sina reformer också komma överens kring Afghanistanpolitiken och migrationspolitiken.
– Avståndet mellan våra respektive partier har minskat. Vi vill fortfarande dra tillbaka trupperna från Afghanistan inom ett halvår, men vi inser att det inte blir hundra procent Vänsterpartiets politik om vi gör en rödgrön uppgörelse, säger V:s talesperson i utrikesfrågor, Hans Linde.
En annan fråga där de rödgröna lovat besked är förmögenhetsskatten. Miljöpartiet motsätter sig att fastigheter utgör underlag för den skatt på förmögna som de rödgröna vill införa.
– Fastigheter har varit en viktig del av förmögenhetsskatten. Och jag gör bedömningen att det kommer att vara behov av att ha med fastigheter även framöver, invänder Ulla Andersson, V:s ekonomiska talesperson.
Socialdemokraternas finansministerkandidat Thomas Östros utesluter heller inte att villorna ingår i förmögenhetsskatten.