Miljöpartiet tycks ha fått igenom en tredjedel av sina klimatskattekrav i de rödgrönas budgetförhandling. Men det krävs fler skattehöjningar för att finansiera de löften som partierna redan gett.
Bensinpriserna höjs av staten med 49 öre per liter på två år, enligt kompromissen. Det är betydligt mer än de 15 öre som Socialdemokraterna förespråkat, men långt ifrån de 2 kronor litern som Miljöpartiet krävt.
Sammantaget innebär de besked som nu getts höjda klimatskatter med cirka 11 miljarder kronor, med kilometerskatt, bensinskatt och skatt på energibolagen.
Det kan jämföras med de cirka 32 miljarder som MP ville höja dessa skatter med under tre år, och med de 3,2 miljarder som S ville höja dem med i sitt budgetförslag för ett halvår sedan.
Miljöpartiets Maria Wetterstrand får presentera den här uppgörelsen på egen hand; på så sätt undviker man ett öppet gräl om vem som är vinnare och förlorare.
Måndagens pressträff om infrastruktur blev som en salongskomedi där skådespelarna försöker stjäla replikerna från varandra när Miljöpartiets Peter Eriksson utmålade sig som segrare och S-ledaren Mona Sahlin fräste emot.
Men trots att klimatskatterna höjs mer än S och V tänkt sig krävs mer i skattehöjningar. De rödgröna har redan lovat mer i höjda bidrag till kommunerna än vad S och MP talade om i fjol höstas.
Därtill kommer finansieringen av höjd a-kassa och sjukpeng, där S och V lovat att återställa nivåerna. De rödgröna vill säkerligen också visa att de satsar mer än regeringen på arbetsmarknadsåtgärder.
Tidigare har Mona Sahlin talat om att höja inkomstskatterna ”för alla”, men den senaste tiden har S-ledarna bytt fot och endast talat om höjda skatter för ”höginkomsttagare”.
På måndag får väljarna besked om hur det går ihop, och valdebatten kan börja på allvar.