I februari 1985 ledde det borgerliga blocket med åtta procentenheter över S och VPK, men sittande regering vände och vann. Underläget kan vara det största som endera sida någonsin lyckats vända i modern tid.

Hur det blir den här gången återstår att se. Hittills går i alla fall att konstatera att den mandatperiod vi nu befinner oss i utan tvekan i hör till de mer svängiga.

Från att S, V och MP enligt Synovate i januari 2008 hade ett övertag på 20,6 procentenheter, kunde de i januari i år inte glädjas åt ett försprång på mer än 2,9 procentenheter.

Leif Lewn, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, menar att eventuella skillnader beror på att människor inte har så fasta åsikter under mandatperioderna.

– De provoceras att säga något när någon ringer upp, svaren blir väldigt godtyckliga. Nu håller folk långsamt på att vakna. Men säkert en tredjedel kommer inte att ha bestämt sig förrän efter sommaren.

Statsvetarkollegan Stig-Björn Ljunggren tror att de kraftiga svängningarna beror på alternativen som står till buds. Eller bristen på dem.

– Vi har två dåliga alternativ. Folk känner om inte avsmak så i alla fall ovilja eller ointresse.

Enligt Ljunggren har oppositionen ännu ett övertag i opinionen som kommer att bli svårt för regeringen att hämta in.

– Alliansen måste vända trenden nu om de ska ha en chans. Blocken närmade varandra för ett och ett halvt år sedan, efter det har de gått isär igen. Hittills har de rödgrönas försprång inte brutits.

Leif Lewin har dock svårt att riktigt ta till sig de många mätningarna.

– Excesserna värre nu än någonsin förr; jag tycker att det har spårat ur. I stället för att analysera hur undersökningarna har gjorts försöker man hitta sakpolitiska skillnader och det är fel.

SÅ HÄR HAR OPINIONEN SVÄNGT UNDER MANDATPERIODEN:

2006

Inför riksdagsvalet 2006 hade alliansen en knapp ledning. Då resultatet stod klart på valnatten noterade de borgerliga 48,2 procent. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fick tillsammans 46,1 procent av rösterna.

Bara en månad senare hade opinionen svängt. Då skulle vänsterblocket ha vunnit med 48,6 procent mot alliansens 46,7 procent.

2007

Den snabba vändningen med vikande siffror för regeringen och uppåtgående för oppositionen höll i sig – och förstärktes – under 2007.

I mars månad trodde två av tre svenskar på en socialdemokratisk revansch i valet 2010. Två månader senare skriver DN:s politiske reporter Henrik Brors att ”blått Sverige har blivit rött”. Bara sju månader efter valet skulle oppositionen ha vunnit ett eventuellt val i nästan samtliga delar av landet, från norr till söder.

– I den politiska debatten har den borgerliga regeringen anklagats för att öka klyftorna i landet och främst gynna de rika, förklarade Brors den svängning som skett efter valet.

Efter att i maj noterat ett stöd på omkring 46 procent av väljarsympatierna backade Socialdemokraterna något under sommaren. Trots det kunde oppositionen under sommaren sola sig i en tvåsiffrig ledning i opinionen. I augusti noterade vänsterblocket 53,3 procent mot de borgerligas 42,4 procent i DN/Synovates mätning.

I november hade S, V och MP åter stark medvind. Statsminister Fredrik Reinfeldt hade då att oroa sig över det lägsta stödet för högerblocket på 13 år. De tre oppositionspartierna fick tillsammans 57,3 procent av rösterna, de borgerliga bara 38,7 procent.

2008

I januari var rubrikerna åter dystra för regeringen – avståndet hade ökat ytterligare. I DN/Synovates januarimätning fick vänsterblocket tillsammans 58,5 procent, mot 37,9 för de fyra partierna på högerkanten. Ett så stort avstånd, 20,6 procentenheter, hade inte uppmätts sedan Synovate (tidigare Temo) inledde sina mätningar 1979. Större än så här skulle det heller inte bli.

I mars skrev DN att Socialdemokraterna har förlorat 266.000 väljare sedan toppnoteringen i januari. Avståndet mellan de politiska blocken låg nu på 13,2 procentenheter, vilket var det minsta avståndet sedan augusti 2007.

Under våren och sommaren var siffrorna förhållandevis stabila. I september, två år före valet, sade Synovates Nicklas Källebring att ”det mesta talar för ett maktskifte 2010”. DN:s Henrik Brors skrev att ”det krävs något historiskt unikt för att hinna vända det (den borgerliga alliansens underläge) till valet”.

Kort därpå skedde något, om inte historiskt, så i alla fall drastiskt. Mona Sahlin meddelade att hon ville regera med Miljöpartiet och tillsammans ”frös de ute” Vänsterpartiet. Resultatet blev ett mer än halverat opinionsövertag inom loppet av bara tre veckor, från 14 procentenheter till 6,8.

2009

Under inledningen av 2009 fortsatte Socialdemokraterna att tappa. I DN/Synovates aprilmätning noterade de ett resultat sämre än det i valet 2006. Alliansen hade för första gången kommit ikapp oppositionen.

I juni var det EU-val och de stora vinnarna blev Miljöpartiet och Folkpartiet – samt Piratpartiet. De sistnämnda har 2010 nästan kommit bort i debatten medan Miljöpartiet nått fortsatt framgång, även i rikspolitiken. I DN/Synovates junimätning noterade partiet sitt högsta väljarstöd på elva år.

Med ett knappt år kvar till valet, i oktober 2009, ansåg 43 procent av svenska folket att de gynnats av regeringens politik. 34 procent ansåg att de hade missgynnats. Två år dessförinnan var förhållandet snarast det motsatta: 44 procent kände sig missgynnade mot 34 procent som angav att de gynnats.

I oktober i fjol tog debatten om Sverigedemokraterna ordentlig fart efter att Aftonbladet hade publicerat en debattartikel av ordförande Jimmie Åkesson. I DN/Synovates novembermätning når partiet för första gången över fyraprocentsspärren. Oppositionspartierna hade åter ett litet grepp om opinionen.

Fotnot: Samtliga siffror är hämtade från Synovates mätningar. Andra opinionsinstitut visar delvis andra resultat.