Två miljarder går till 10.000 nya komvuxplatser i regeringens budget. Nu kräver Lärarnas Riksförbund att pengar avsätts till grund- och gymnasieskolan.
På onsdagen presenterade regeringen en satsning på vuxenutbildningen som en del av arbetsmarknadspolitiken. Utspelet ses av Lärarnas Riksförbund som en signal på att regeringen kan tänka sig att vika särskilda pengar till vissa skolområden.
- Det är glädjande att det blir en satsning, men jag förväntar mig att vi får specialdestinerade pengar också till grundskolan och gymnasieskolan, annars riskerar pengarna att hamna i kommunernas underskottshål, säger Metta Fjelkner till DN.se.
Med tanke på det kommunala självstyret kan inte regeringen detaljstyra hur landets kommuner ska använda sina pengar, vilket har irriterat Lärarnas Riksförbund länge.
- Skola och utbildning får stryka på foten för andra kommunala utgifter, trotsa att skolan tillhör välfärdens kärna, säger Metta Fjelkner.
Kommer ni att uppvakta regeringen?
- Självklart vil jag tala med regeringen eftersom man nu har tagit det här steget att stödja en skolform, säger Fjelkner.
Litar du inte på kommunernas omdöme?
- Barnen ska inte betala för krisen. Under 1990-talet skar man inte bara med osthyveln, utan med täljkniven. Staten har ett övergripande ansvar att för skolan även om vi har kommunalts självstyre, dessutom är skollagen en rättighetslag som ska garantera kvalitén i skolan, säger Metta Fjelkner.
Hur mycket pengar behover skolan?
- Jag vill inte nämna en siffra men SKL, Sveriges kommuner och landsting, har sagt att ett tillskott på fem miljarder behövs. Det är ett riktmärke som regeringen bör ta fasta på, säger Fjelkner.