Hösten 2006 avgick Maria Borelius efter fem dagar som moderat handelsminister. Hon hade betalat en barnflicka svart, ”för att hon inte hade råd att betala vitt”. Men hade i själva verket inkomster och tillgångar på flera miljoner tillsammans med sin man.
Avslöjandet slogs upp stort av Expressen. Men det var inte i kvällstidningen - utan på en blogg - som ministerns osanning först uppmärksammades. Magnus Ljungqvist satt inte på en nyhetsredaktion utan i en röd plyschsoffa i en villa i Bromma när han bestämde sig för att granska Borelius.
–Hon hade inte haft råd att betala vitt, sade hon, men vad tjänade hon då? Jag satt där i tv-soffan och hoppade för att följdfrågan inte kom.
En stor och uppseendeväckande nyhet på en blogg kan starta mediedrev som fäller en minister. Men kan inlägg och åsikter på någon av Sveriges mellan 4000 till 5000 politiska bloggar påverka hur väljarna röstar den 19 september?
– Nej, säger Magnus Ljungqivst. Som ensam bloggare känner han inte att han påverkar mer än vilken insändarskribent som helst. Så länge han inte kommer över en nyhet som Boreliusaffären.
Ali Esbati startade sin blogg frustrerad över den liberala och borgerliga dominansen på svenska tidningars ledarsidor. Först var tanken att använda bloggen till att tipsa andra om bra läsning på nätet, nu kommenterar han även själv nyheter ur ett vänsterperspektiv.
De opinionsbildande massmedierna, ”Ekot och DN-debatt”, sätter fortfarande agendan för vad som är viktiga frågor, säger han. Men bloggarna kan påverka genom att vara kommunikationskanaler för samtal om politik.
– Man påverkar valet genom att prata med människor och diskutera politik på olika sätt. Eftersom man umgås på sociala medier är det naturligt att göra det där också.
Möjligheten att länka till andra sidor och på så vis snabbt dela information med andra har gett större mångfald till den politiska diskussionen. Men den snabba spridningen kan också få motsatt effekt.
– De snabba återspeglingarna, att man bara länkar vidare, kan göra att ett etablerat synsätt får ännu starkare genomslag, säger Ali Esbati.
Samtidigt ser han just länkandet som en viktig framgångsfaktor för att en politisk blogg ska få genomslag och inflytande.
– Länka mycket till andra, uppdatera ofta, hitta en egen ton. Få folk som läser att känna igenom sig och skapa en personlig relation till bloggen.
Mary X Jensen använder sin blogg som kampanjsajt för sig själv som moderat politiker. Där blandar hon inlägg som ”jag var hos frissan i dag” med klara besked om hur hon står politiskt i olika frågor.
Hon beskriver Internet som ett stort torg där hon kan lufta sina tankar och påverka andra. Eller som en tågkupé där hon kan börja prata med okända utan att verka konstigt och få nya idéer och perspektiv.
– Personliga kontakter är bra, men du når inte lika många. Släng ut en fråga på Twitter och du får svar av 15 personer på 15 minuter.
Sociala mediers betydelse i valet 2010 enligt Mary X Jensen:
- Spelar större roll än tidigare eftersom många väljare rör sig där.
- Politiker som inte använder sig av sociala medier missar framför allt en möjlighet att nå unga väljare och inte minst chansen att hålla sig uppdaterade kring vad som pågår i människors liv.
- Bloggarnas betydelse som diskussionsforum har minskat, istället kommenteras blogginlägg och valutspel på Twitter och Facebook.
- Fler människor kommer till tals än tidigare. Men när det gäller valutgången spelar blogginlägg och twittertakes fortfarande en liten roll.
– Det är så många som inte använder sociala medier, som läser tidningen, tittar på tv och kollar igenom valbroschyrerna istället, säger Mary X Jensen.
Medveten om att många läser det hon skriver brukar Isobel Hadley Kamptz, liberal tänkare och skribent, sätta ner foten på sin blogg och räta ut debatter som hon tycker hamnat snett.
– Jag tror att jag kan påverka andra människor politiskt, men är egentligen mer intresserad av att få in andras tänkande i det jag skriver, säger hon.
Genom att länka till andras diskussioner startas samtal som växer till något större. På nätet pågår en unik politisk diskussion och ett utbyte av idéer som inte finns någon annan stans, enligt Isobel Hadley Kamptz. Men på nätet flödar också odemokratiska åsikter fritt.
– Det är mycket rasism och antifeminism i svenska politiska bloggar, samtidigt massa människor som tycker rimliga saker.
Framför allt påverkar bloggarna politiken genom indirekt påverkan via de stora kanalerna, säger Isobel Hadley Kamptz. Massmedier inspireras på flera sätt av bloggvärlden. Till exempel har faktagranskningen i Valfläskkollen på DN.se ett typiskt bloggmaner, menar hon.
Journalister plockar ämnen, nya vinklar och perspektiv från bloggande gräsrötter och partipolitiskt obundna tänkare och tyckare som hon själv. Men partipolitiska bloggar är ”supertrista” och mycket av den politiska diskussionen verkar förbli på nätet, säger Isobel Hadley Kamptz.
– De sociala medierna har en riktig politisk debatt. I de vanliga medierna är det mest utspel, retorikexperter och modeexperter, men det pratas väldigt lite om själva politiken.