Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Kärnkraften

Lektion 3. Hur miljövänlig är kärnkraften?

Bokmärk artikel

Illustration: Arne Jönsson

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

"Kärnkraftsskolan lektion 3" Kärnkraften har en stor klimatfördel, eftersom utsläppen av växthusgaser är nära nog noll. Samtidigt är motståndarna inte sällan desamma som kräver krafttag mot den globala uppvärmningen. Det allvarligaste miljöproblemet som kärnkraften medför är det radioaktiva avfallet.

Kärnkraften har en stor klimatfördel, eftersom utsläppen av växthusgaser är nära nog noll. Samtidigt är motståndarna inte sällan desamma som kräver krafttag mot den globala uppvärmningen. Det allvarligaste miljöproblemet som kärnkraften medför är det radioaktiva avfallet.

Sverige kunde tidigare än de flesta andra industriländer minska koldioxidutsläppen. Det tack vare den utbyggnad av såväl kärnkraft som vattenkraft som skedde för 30-40 år sedan. Men miljöargumenten som väckte protester inför kärnkraftsomröstningen 1980 kvarstår.

Miljöaspekten på kärnkraft handlar om tre saker: klimateffekten, bränslet (uranbrytningen), och det radioaktiva avfallet.

Annons:

Att kärnkraften är helt koldioxidfri är en sanning med modifikation. Men inte heller vattenkraft, vindkraft eller biobränsledrivna kraftverk är hundraprocentigt klimatneutrala.

De växthusgaser som kärnkraften står för uppstår framför allt vid brytningen och anrikningen av uran. Driften ger i sig inga utsläpp av växthusgaser, eftersom kraftverket drivs av sin egen kärnbränslegenererade el. Men det blir en viss klimatpåverkan vid tillverkningen av de kemikalier som används i processen och när det utbrända kärnbränslet ska transporteras bort. De sammanlagda utsläpp som genereras är dock långt mindre än en procent av dem som fossila bränslen ger upphov till.

Uranbrytning sker i såväl gruvor som dagbrott. Sverige importerar det mesta av uranet till kärnkraften från miljöcertifierade gruvor i Kanada och Ryssland, men även från Australien och Namibia.

Eftersom uran har ett högt energiinnehåll krävs mindre markingrepp än i exempelvis kolgruvor. Det krävs tiotals gånger mer stenkol än uranmalm för att alstra samma mängd elkraft.

Vid brytningen, som sker i såväl dagbrott som underjordiska gruvor, måste främst två miljöproblem lösas: radioaktivitet och tungmetallrester. Eftersom den radioaktiva – och därmed cancerframkallande – ädelgasen radon frigörs måste urangruvor ventileras extra noga. Dammnivåerna måste också hållas nere med hjälp av vatten. Och det gruvavfall som blir över måste behandlas på rätt sätt, annars kan hälsofarliga metaller komma ut i miljön.

Efter brytningen ska uranet anrikas, och av det anrikade uranet ska bränslestavar tillverkas. I dessa processer produceras olika former av avfall, och det går åt el. Hur den elen produceras har förstås betydelse för kärnkraftens sammanlagda miljö- och klimatpåverkan.

Uran är också en ändlig resurs. Enligt FN:s atomenergiorgans beräkningar räcker det lättillgängliga uranet i ytterligare 50 år med nuvarande produktionsnivå.

När kärnbränslet har använts i fem år är det utbränt. Det är då mycket radioaktivt och kan antingen upparbetas till nytt bränsle eller lagras.

I Sverige lagras det – än så länge bara i ett mellanlager vid Simpevarps kärnkraftverk utanför Oskarshamn. Där ligger det i bassänger på 30 meters djup med en flera meter vid vattenbarriär omkring för att skydda omgivningen från strålning.

Ett svenskt kärnkraftverk producerar 15–25 ton avfall per år, och i mellanlagret i Oskarshamn finns i dag 5.000 ton, vilket innebär att mer än halva kapaciteten utnyttjats.

Mellanlagringen har funnits sedan 1985. Efter 30 år måste avfallet flyttas till ett slutligt djupförvar. I fjol beslutades att slutförvaringen ska ske vid Forsmarksverket i Östhammars kommun. Där ska kärnavfallet kapslas in i koppar, järn och svällande bentonitlera och förvaras på 500 meters djup i urberget.

De lagrade atomsoporna måste klara en förvaring i 100.000 år innan radioaktiviteten är borta.

Uran bröts tidigare i Ranstad utanför Skövde. Folkopinionen och ett kommunalt veto satte 1977 stop för uranbrytningen, och sedan dess drivs de svenska kärnkraftverken med importerat uran.

Direkt efter folkomröstningen 1980 blev opinionen mer kärnkraftsvänlig, men efter Tjernobylolyckan1986 svängde det igen. Nedfallen av radioaktivt cesium var höga i skog och mark i delar av Sverige. Först i det läget konkretiserades resultatet av folkomröstningen, och riksdagen beslutade att inleda avvecklingen av kärnkraften på 1990-talet.

Samtidigt började klimatfrågan göra sig gällande. En debatt uppstod om huruvida målet med avvecklingen var förenlig med målet att fasa ut fossila bränslen och sänka koldioxidutsläppen. Debatten har tilltagit.

Klimatargumentet för kärnkraft är uppenbart. Ett motargument är dock att det tar för lång tid att bygga kärnkraftverk. Eftersom det tar 10–20 år från idé till drift med en kärnreaktor hinner energislaget inte byggas ut i lika snabb takt som vi behöver minska utsläppen av växthusgaser, lyder resonemanget.

Det går snabbare att bygga ut vindkraft och andra alternativa energikällor om man väl bestämmer sig, menar kärnkraftskritikerna. Det skulle dessutom kunna generera jobb.

Samtidigt, svarar förespråkarna, är en stor del av svensk basindustri beroende av en stabil tillgång till elkraft. Enligt en undersökning tidigare i år, beställd av den elintensiva industrins samarbetsorgan SKGS, ansåg en större andel, 26 procent, av de tillfrågade att kärnkraften sammantaget var bättre för miljön och jobben än vindkraft (21 procent) och vattenkraft (18 procent).

Många kärnkraftsanhängare framhåller att det inte handlar om att låta kärnkraften ta över helt, utan om att alla koldioxidfria energislag måste utvecklas. Även om bara nuvarande kärnkraftsandel ska behållas måste man börja planera för det nu, menar man, eftersom dagens reaktorer har en begränsad teknisk livslängd.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

bostad
Foto:TT

 Tipsar om långivare. Kunden måste få objektiv information.

lejon
Foto:TT

 ”Processen redan igång.” Men många ser uppståndelsen som ett i-landsproblem. 7  1 tweets  6 rekommendationer  0 rekommendationer

 Kira Grünberg. Den 21-åriga stavhopperskan landade illa efter ett hopp på torsdagens träning.

stavhop-288
Foto:Gepa Pictures
Annons:
balkongtopp
Foto:TT

 Förslag till lagändring. Boverket vill göra det enklare att bygga ny balkonger. 6  5 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

diplomatliten
Foto:TT

 Kan inte dömas för brotten. ”Jag är diplomat, jag får göra vad jag vill”. 125  4 tweets  121 rekommendationer  0 rekommendationer

 Tar fall till HD. Polisen kräver att diplomat ska betala p-bot. 589  21 tweets  567 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:
Annons:

Full koll i sommar

 Skaffa DN:s app! Massor av läsning hela sommaren.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: