Valet 2010

Lektion 4. Hur säker är kärnkraften?

Ett modernt kärnkraftverk har mycket mer omfattande säkerhetssystem än andra typer av energiverk. Men om något går fel kan konsekvenserna bli långt värre.

Låt oss börja med det värsta tänkbara. Klarar Sveriges kärnkraftverk extrema händelser som en naturkatastrof eller en terroristattack?

– De har inte byggts för att tåla den typen av jordbävningar som kan förekomma i länder som ligger i just drabbade områden. Däremot håller man nu på och stärker tåligheten för skalv som skulle kunna förekomma i Sverige, säger Lars Skånberg, chef för reaktortekniksenheten på avdelningen för kärnkraftssäkerhet på Strålskyddsmyndigheten (SSM).

Vad det gäller terrorattacker gjordes en analys av de svenska kärnkraftsanläggningarna efter händelsen i New York den elfte september 2001.

– En del av underlaget är sekretessbelagt, säger Skånberg. Men den generella slutsatsen är att vid en flygplansstörtning skulle man inte kunna utesluta härdskador, men eftersom de svenska anläggningarna är försedda med ett tryckavlastande haverifilter så skulle utsläpp till omgivningen med största sannolikhet kunna förhindras.

Med största sannolikhet, säger Skånberg, och så är det – ett kärnkraftverk kan aldrig vara hundra procent säkert. De svenska kärnkraftverkens personal vidareutbildas kontinuerligt i säkerhet. Till exempel övar de både vanliga och ovanliga situationer i simulatorer som är kopior av kärnkraftverkets kontrollrum. Men i ett system där människor arbetar finns alltid risker för felbedömningar.

Därför har svenska kärnkraftverk flera säkerhetssystem som är oberoende av varandra. Lars Skånberg har nämnt haverifiltret, en svensk uppfinning som ska stoppa 99,9 procent av utsläppen vid ett haveri. Och det finns fler skyddsbarriärer. Målet är att bevara dem även vid en onormal händelse. Därför används en konstruktionsprincip som kallas djupförsvar och som verkar på fem nivåer, från säkerhet vid normal drift upp till skyddsåtgärder vid ett haveri. Dessutom ska elförsörjningen som styr säkerhetssystemen komma från olika håll.

Det var där det brast i Forsmark 2006. En elstörning fortplantade sig in i anläggningen och slog ut en del av säkerhetssystemet. Incidenten, som berodde på ett konstruktionsfel, är den allvarligaste på senare år vid ett svenskt kärnkraftverk.

Moderna kärnkraftverk har en automatisk bromsningsfunktion. Blir det varmare i härden saktas klyvningen ner. I Tjernobyl var funktionen tvärtom. Det ledde till tidernas värsta kärnkraftsolycka.

Det var 1986 i Tjernobyl i Ukraina som reaktoreffekten steg snabbt under ett driftstopptest då säkerhetssystemet var bortkopplat. Bränslet förångades och flera explosioner följde. Taket blåstes bort och radioaktiva ämnen spreds över Europa. Olyckan berodde främst på reaktortypens bristfälliga konstruktion. Kärnkraftverket Ignalina i Litauen har stängts ner under 2000-talet eftersom dess reaktorer var av samma typ som Tjernobyl.

Inom en månad efter Tjernobylolyckan hade minst 30 personer dött av akuta strålskador. De mer långtgående konsekvenserna, till exempel fallen av cancer, är svårare att mäta. Enligt en rapport från Tjernobyl Forum, ett nätverk av forskare från FN, Världsbanken och de värst drabbade länderna, kommer dödstalet att landa på 4.000 personer. Miljöorganisationer menar att siffran är högre.

Förutom vid Tjernobylolyckan har en härdmälta bara skett en gång, även om den inte var fullständig. Det var i kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg i USA några år tidigare, 1979. Strålningen inne i anläggningen blev hög, men skyddsbarriärerna höll och utsläppet till omgivningen höll sig under nivån för ett år med normaldrift.

Även under senare år har allvarliga incidenter skett på kärnkraftverk runt om i världen. Till exempel dödades fem anställda i en ångexplosion i Mihama-reaktorn i Japan 2004.

Också vid helt vanlig drift släpper ett kärnkraftverk ut radioaktiva ämnen till luft och hav.

I sina mätningar skiljer SSM på utsläpp av radioaktiva ämnen och stråldos. Utsläppen är hur mycket radioaktivt material som lämnar kärnkraftverket medan stråldosen är ett mått på vilken effekt utsläppen har på människan. De svenska anläggningarna klarar gränsen för stråldos med god marginal. Däremot är utsläppen höga i en internationell jämförelse, vilket bland annat miljöpartister har kritiserat. SSM ställer dock krav på att kärnkraftverken hela tiden ska eftersträva en utsläppsminskning.

Forsmark har lyckats minska sina utsläpp till vatten och ligger i dag under det internationella genomsnittet. Utsläppen till vatten från Ringhals 1 har däremot legat mycket högt jämfört med motsvarande reaktortyper utomlands och ligger fortfarande högt.

Vilka effekter kärnkraftverkens utsläpp har på miljö och människor vet man inte säkert. Frågan är omdebatterad. Några studier som visar att förekomsten av leukemi är större bland barn som bor nära kärnkraftverk uppmärksammades stort förra året, bland annat en tysk studie från 2007. En del forskare hävdar att det finns en koppling mellan cancerfallen och strålningen och poängterar att gränsvärdena för vilka utsläpp människor klarar är godtyckligt satta. Andra forskare menar att cancerförekomsten i närheten av kärnkraftverk kan bero på andra aspekter än själva strålningen. Det finns även studier som visar motsatsen – att cancerförekomsten inte är mer utbredd i närheten av kärnkraftverk än på andra platser.

När uranbränslet är använt i kärnkraftverket är det starkt radioaktivt och farligt. Då kommer nästa risk. Förvaringen av avfallet måste hålla i 100.000 år. I Sverige har vi valt att slutförvara avfallet i berggrunden. Läs mer om det i lektion två och lektion tre av Kärnkraftsskolan.

Förutom riskerna vid drift, avfallsförvaring och exceptionella händelser så brukar man i bland tala om ännu en risk i samband med kärnkraft – nämligen att den kan bädda för kärnvapenproduktion. Detta utvecklas i nästa del av Kärnkraftsskolan.