Den svenska energipolitiken går i dag ut på att vindkraft och andra alternativa energikällor ska lockas fram med ett marknadsbaserat stöd, så kallade elcertifikat. Det innebär i korthet att energibolagen är tvungna att sälja en viss andel energi som har certifierats som förnybar. Systemet infördes 2003 och målet är att öka tillförseln av förnybar el med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå.
Siktet är först och främst inställt på att öka utbyggnaden av vindkraft och biokraftvärme. I ”viss mån” förutskickas också en ökning av vattenkraft medan energi från solel bedöms ge ett marginellt tillskott .
Analysinstitutet Elforsk, som ägs av statliga Kraftnät och branschorganet Svensk Energi pekar i rapporten ”El från nya anläggningar” på det behövs större stabilitet i den politiska styrningen för att just driva på utvecklingen av nya tekniker.
På en avreglerad elmarknad med ökad osäkerhet och pressade marginaler avtar lusten att satsa långsiktigt och ta risker. Och de företag som driver på teknikutvecklingen är beroende av att det finns aktörer som vågar ta risker i de tidiga faserna.
Förutom vindkraften har bland annat följande förnybara energikällor tilldelats elcertifikat: biobränslen, sol- och vågenergi, geotermisk energi samt vattenkraft och torv.
Så här ser läget ut för de olika energislagen:
VINDKRAFTEN
Vindkraften är årsbarn med 1970-talets oljekris. Tanken på en utbyggd vindkraft som energikälla att räkna med växte på allvar inför folkomröstningen om kärnkraft 1980.
De första vindmöllorna restes på försök under 1980-talet men det är under de senaste tre, fyra åren som den installerade effekten i vindkraftverken ökat synbart. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick effekten till drygt 1400 MW. Produktionen av vindkraftsel har sedan 2008 ökat med 26 procent till 2,5 TWh.
Elcertikatsystemet som ska backa upp en fortsatt satsning på vindkraft gäller fram till 2030. Vindkraften hade dessutom fram till och med 2009 ekonomisk hjälp av en skattereduktion. Bonusen uppgick som mest till 15 öre per kilowattimme.
Dessutom får satsningar på ny storskalig vindkraft sina kostnader nedsatta genom ett stöd som kom till 2003 och har förlängts till 2012. Det är alltså i första hand pengar men även ett förenklat regelverk som driver på utvecklingen av mer vindkraft i Sverige. Antalet ansökningar till länsstyrelserna fördubblades under 2009 till 115 stycken. Totalt handlar det om att bygga drygt 3.000 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på cirka gigawatt.
BIOENERGI
Bioenergi är det i särklass största förnybara energislaget som används, både i Sverige och globalt. I Sverige kommer drygt 60 procent av all förnybar energi från biobränslen, t.ex. biprodukter från skogsbruket såsom bark, grenar och restprodukter från pappersindustrin, eller pappersavfall och matrester. Av Sveriges totalt tillförda energi kommer så mycket som 20 procent från biobränslen.
Biobränslen kan användas för produktion av värme, el och transportbränslen i såväl stor- som småskaliga tillämpningar t.ex. förbränning, förgasning eller jäsning. Biobränslen har i princip ersatt all fossil energi för produktion av fjärrvärme. Produktionen av el från biobränslen har också ökat sedan år 2003 som en effekt av introduktionen av elcertifikatsystemet.
Elcertifikatsystemet bidrar därför till att Sveriges internationellt ledande position i kunnande om bioenergi stärks, vilket stärker exporten av teknik. För att gynna den långsiktiga utvecklingen och svensk konkurrenskraft har regeringen också kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsinsatserna för bl.a. storskalig produktion av förnybar el och transportbränslen.
VATTENKRAFT
Vattenkraften hör till de gamla, etablerade energikällorna. I landet finns cirka 1.800 vattenkraftanläggningar varav de flesta är mindre verk. Frågan om en regleringar av Sveriges fyra orörda älvar brukar komma ut i debatten med jämna mellanrum. Överlag är den övervägande delen av utbyggnadsbara lägen skyddade enligt miljöbalken. Under senare tid har bara ett fåtal nya vattenkraftverk byggts.
SOLENERGI
Jämfört med Europa är Sverige en liten spelare på solcellsmarknaden Mycket beror det nog på att det funnits en seglivad föreställning om att vi har för lite sol här uppe i vårt nordliga hörn av Europa. Men framför beror det på att vi redan har så gott om förnybar energi genom vår vattenkraft och bruket av biobränslen.
Sverige har ungefär lika goda solförhållanden som Tyskland, det land i världen som satsar mest på solenergi just nu. Numera vet också betydligt fler vad solceller är för något, kunskapen och medvetenheten har ökat. I dag används solens strålar både för att tillverka värme och elektricitet.
Även om den svenska solförhållandena är bättre än vad vanföreställningarna påstår är det ett faktum, solen lyser som minst under vinterhalvåret, då vi som bäst behöver värme, varmvatten och el. Men i det lilla formatet kan solenergin ändå bli ett bra komplement till annan energi. Ett vanligt villatak i Sverige tar emot cirka fem gånger mer solinstrålning än husets totala energianvändning på ett helt år.
Analysföretaget Elforsk fastslår att solcellstekniken i dag är för dyr för konventionell kraftproduktion. Däremot har den redan nischat in sig som en etablerad teknik för elproduktion på platser där det är för dyrt att ansluta till elnätet.
Vid inledningen av 2008 finns det knappt 6 MW installerad solcellseffekt i Sverige. Andelen nätanslutna byggnadsintegrerade solcellssystem ökar dock kraftigt till följd av det investeringsstöd för solcellssystem på offentliga lokaler som infördes i maj 2005. Stödet löpte ut i december 2008.
ÖVRIGA ENERGISLAG
Analysföretaget Elforsk beskriver några andra alternativa tekniker som”långliggare”. De har svårt övertyga marknaden både tekniskt och ekonomiskt. Till dem hör termisk förgasning, våta gasturbincykler, bränsleceller, solceller samt vågkraft och stirlingmotorer. Men, noterar Elforsk; utvecklingen sker språngvis och flera av de långliggarna borde ha möjlighet att få ett kommersiellt genombrott fram till 2020.