Skolan är en av de allra viktigaste frågorna för väljarna. Båda blocken slåss för att profilera sig, trots att de tycker ganska lika. Men det finns en mycket viktig skiljelinje. DN reder ut var de båda blocken egentligen står.
Regeringspartierna har sin självklara härförare i skolfrågor i folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund. Han profilerar sig gärna på frågor om bättre skoldisciplin och bättre kunskapskontroll i form av tidigare betyg, fler nationella prov och skriftliga omdömen. Under valrörelsen har han bland annat gjort utspel om att föräldrar till stökiga elever ska kunna tvingas att sitta med i klassrummet.
De rödgröna har inte samma tydliga företrädare och är oense i flera frågor. Tydligast gäller det synen på friskolor och betygen, där både Vänsterpartiet och Miljöpartiet i grunden är skeptiska till betyg i grundskolan. MP är å andra sidan det mest friskolevänliga av de tre partierna, och har tidigare samarbetat med de borgerliga i denna fråga.
I somras kunde de rödgröna ändå presentera en uppgörelse om skolan, som bland annat innebär att betyg ska delas ut från årskurs sju. Trots uppgörelsen har V-ledaren Lars Ohly i efterhand varit tydlig med att han kommer att fortsätta att argumentera för att betygen ska bort från grundskolan. Ohly driver också kravet på att friskolor inte ska få drivas i vinstintresse.
Om man ser till de enskilda förslagen ligger de båda blocken ganska nära varandra i skolfrågor. Båda understryker kvalitet och högre resultat. Båda lyfter fram matematik och naturvetenskap som prioriterade områden.
Men det finns skillnader. De borgerliga vill erbjuda duktiga elever spetsutbildningar redan i högstadiet. I gymnasiets yrkesprogram ska kravet på högskolebehörighet tas bort. Motiveringen är att många elever är studietrötta och riskerar att avbryta sina studier i förtid om de tvingas läsa in akademisk behörighet.
De rödgröna håller fast vid att gymnasiets yrkesprogram även i fortsättningen ska ge högskolebehörighet. Argumentet är att många riskerar att utestängas från möjligheten att läsa vidare.
– Den viktigaste ideologiska skillnaden mellan oss och den borgerliga alliansen handlar om möjligheter eller stängda dörrar. Regeringen vill att de val som ele-verna gör redan i årskurs fem ska påverka vilka val som går att göra till gymnasiet och sedan till högskolan. Det kommer att förstärka klasskillnaderna, säger Socialdemokraternas skoltalesperson Ylva Johansson.
Hon tar som exempel gymnasieskolans yrkeslinjer, där en undersköterska inte kommer att kunna läsa vidare till sjuksköteska med mindre än att gå om delar av gymnasiet.
– De rödgrönas krav på att alla ska ha högskolebehörighet innebär att utslagningen av unga kommer att öka, invänder Jan Björklund.
Han hänvisar till en studie som säger att 3.800 fler ungdomar kommer att slås ut från gymnasiet om alla måste bli högskolebehöriga på yrkeslinjerna.