Moderaterna vill ge mer till kommunerna i höstens budget, så att sysselsättningen i vård, skola och omsorg håller sig på samma nivå som ”de senaste åren”. Blir det pengar över kan M tänka sig ett fjärde steg i jobbskatteavdraget.
När statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg på måndagen presenterade Moderaternas utgångspunkter inför budgetarbetet i regeringen var de tydliga med att den ekonomiska krisen inte är över.
– Men pessimismen håller gradvis på att brytas, sa Anders Borg. De offentliga finanserna ter sig inte fullt så osäkra som i våras. Siffrorna för skatteintäkterna kommer in ett par snäpp bättre än vi räknade med då.
Att ekonomin sakta förbättras ger ett manöverutrymme i budgeten, som M ser det. Samtidigt kommer arbetslösheten att fortsätta stiga. Det vill M möta med fler krisinsatser, framför allt av tillfällig karaktär.
– Det finns signaler om möjliga uppsägningar i sjukvård, äldreomsorg, skolor och förskolor, och det vore djupt olyckligt, sa Fredrik Reinfeldt.
Vad kommuner och landsting får återstår att se, men det handlar både om att rädda jobb och att motverka skattehöjningar. Det kommunala självstyret begränsar regeringens kontroll. M-ledningen trycker därför på sina lokala företrädare så att de värnar ”välfärdens kärna” i stället för badhus.
Prioritering två för M är ökade utbildningsinsatser och annan arbetsmarknadspolitik. På tredje plats kommer nya skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Det antas ge fler jobb på lång sikt, men ett fjärde jobbskatteavdrag beror på statsfinanserna.
Att åter justera brytpunkten är inte aktuellt.
Kristdemokraterna vill hellre höja pensioner än sänka inkomstskatter. Centern lär återkomma med krav på sänkt arbetsgivaravgift. Viss dragkamp väntar således innan budgetpropositionen läggs den 21 september.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén vill ha snabba besked om hur mycket skolan får.
– Kommuner och stat ska inte skylla på varandra, säger hon. Kommunerna måste ha mod att prioritera skolan, och staten bör helst öronmärka pengar.