DN har tagit del av beräkningar som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort på uppdrag av Villaägarnas riksförbund. SCB har räknat ut att 41.664 svenskar är antingen helägare eller hälftenägare till villor eller fritidshus taxerade över 4,5 miljoner kronor som berörs av den nya fastighetsskatten.

Av dessa har cirka 55 procent en inkomst under 40.000 kronor i månaden. Det är den gräns som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern dragit för vilka som ska få höjd inkomstskatt enligt partiernas skuggbudget nyligen.

– Detta visar att den bild som uppmålats av de rödgröna att det mest är höginkomsttagare som drabbas av den nya fastighetsskatten inte stämmer, säger Joacim Olsson, vice förbundsdirektör på Villaägarnas riksförbund.

Alla med inkomst under 40.000 kronor skulle dock inte drabbas av höjd fastighetsskatt eftersom till exempel pensionärer med låg inkomst får oförändrad skatt. De rödgröna vill också utvidga begränsningsregeln som innebär att man högst betalar 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt till att omfatta inte bara pensionärer, utan alla fastighetsägare.

– För många med lägre inkomster blir det ändå en extra marginalskatt på 4 procent, säger Joacim Olsson.

Socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros fortsätter att försvara den nya fas-tighetsskatten.

– Det är i huvudsak de med höga inkomster som får betala höjningen, säger han till DN.

Så det här får inte dig att ändra uppfattning?

– Nej, inte alls. Dessutom är de individer som får lägre skatt fler än de som får högre skatt.

Östros syftar på en beräkning från Riksdagens utredningstjänst, beställd av Socialdemokraterna, som tar med första steget i slopandet av upphovsskatten. Då skulle 2,1 procent av småhusägarna i landet få sänkt skatt, medan 1,7 procent skulle få höjd skatt.

– Det kan bli ännu fler som blir vinnare om vi avskaffar upphovsskatten helt. Jag kommer att driva att vi gör det under första halvan av nästa mandatperiod, säger Mikaela Valtersson, ekonomisk tales-person i Miljöpartiet.