Han tillhör ”oss”. Hon identifieras i första hand som kvinna. När mediernas beskrivningar av våra två statsministerkandidater – Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin – analyseras framträder bilden av en ”internationell politisk ledare” och en ”svensk realpolitiker”.
Fredrik Reinfeldt förknippas med ord som global, mänskliga, ordförandeskapet, toppmötet, EU, FN, Putin och Kina.
Mona Sahlin kopplas till glosor som bra, spännande, kongressen, partiet, Bodström och Karlstad.
Fram träder bilden av två partiledare som i medierna skildras på vitt skilda sätt:
– Beskrivande ord kopplade till Sahlin är ofta värdeladdade. Många är positiva, men det finns också en del negativa. Motsvarande ord för Reinfeldt visar på ett internationellt humanitärt fokus, där handlar det mer om sakfrågor, säger Sverker Sikström.
Sikström, som till vardags är professor i psykologi vid Linnéuniversitetet, har tillsammans med analysföretaget Saplo analyserat vilka termer som används flitigast då de två statsministerkandidaterna ska beskrivas.
Undersökningen bygger på tre miljoner ord som tryckts i hundratalet svenska dagstidningar sedan januari 2008 – och skillnaderna är tydliga.
De ord som namnger saker – substantiv – visar att Fredrik Reinfeldt kopplas till internationellt ledarskap samt Sveriges ordförandeskap i EU. Mona Sahlin å sin sida nämns oftast i sammanhang kopplade till partiet.
När analytikerna tittat på egennamn blir mönstret detsamma: Reinfeldt associeras till internationella organisationer och ledare, Sahlin till svenska personer och platser.
Minst lika intressant är, enligt forskarna, att titta på vilka pronomen som används. Detta eftersom de signalerar grupptillhörighet.
– Reinfeldt associeras till kollektiva pronomen (vi, oss, sina) som visar på en identifikation med gruppen. Sahlin associeras till kvinnliga pronomen (hon, hennes, henne) vilket kan tyda på att hon utmärks av att vara kvinna i ett politiskt sammanhang dominerat av män, säger Sverker Sikström.
Vilket ansvar bär vi journalister för de här beskrivningarna?
– Ett enormt ansvar. Det är via era beskrivningar som vi får kontakt med politikerna; det blir de här orden vi associerar dem med.
– När man läser tidningen ser man inte mönstret, men jag tror att vi fångar upp de här orden utan att veta om det. På så vis får vi också en bild av vilka politikerna är. Journalisternas ansvar är att se till att bilden blir korrekt.
Sverker Sikström vill inte uttala sig om vem som tjänar mest på ovanstående beskrivningar. Men han konstaterar att undersökningar i USA efter valet 2008 visar att mediernas ordval faktiskt påverkade valtutången.
– Medierna spelar väldigt stor roll; de skapar en sanning. Det du läser i tidningen är det du senare diskuterar, därför blir den här analysen viktig att göra.