Regeringens mångmiljardsatsning på infrastruktur får kritik från miljöforskaren Jonas Åkerman, forskningsledare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. ”De antagen man gör gällande utsläppen är alltför optimistiska” säger han till DN.se.
Alliansen presenterade sin infrastruktursatsning på Malmö centralstation på tisdagen. Totalt 482 miljarder kronor lovade regeringspartierna att inom de närmaste tio åren lägga på landets vägnät och järnvägar.
Enligt regeringens förslag kommer utsläppen av växthusgaser inte att öka jämfört med referensprognosen för 2020. Men den prognosen är väl positiv, menar Jonas Åkerman.
- I den referensprognos man har använt utgår man ifrån att de styrmedelsförändringar som finns i EET-strategin (strategin för effektivare energianvändning och transporter, reds. anm.) är genomförda. Men jämför man med klimatprepositionen innehåller den bara en mindre del av dem, säger han.
Bland annat antar man i referensprognosen att andelen förnybara drivmedel inom transportsektorn kommer att vara 20 procent år 2020. Regeringens mål är 10 procent.
Med i beräkningarna finns inte heller att det går åt fossila bränslen för att producera förnybara drivmedel, vilket gör att den faktiska minskningen av fossila bränslen inte skulle bli 20 procent.
- Man är också väl optimistisk när det gäller prognosen för bilåkandet och utvecklingen av elbilar. Man antar att laddhybriderna kommer att utgöra 45 procent av nybilsförsäljningen år 2020. Om man får tro andra rapporter kommer det inte att ske i den takten, säger Åkerman.
Och även om utsläppen av växthusgaser inte ökar i och med regeringens satsningar menar Åkerman att det hade varit bättre att satsa mer pengar på kollektivtrafik och spårbunden trafik.
- Infrastruktursatsningar borde bidra till en struktur som gör det lättare att minska utsläppen. Det gör inte den här strukturen.
- I städerna bygger man in sig i en struktur där det blir svårt att försörja sig på kollektivtrafik. Den här typen av investeringar är långsiktiga, man bygger strukturer för en väldigt lång tid framöver. Men ur klimatsynpunkt är det väldigt bråttom och vi har inte råd att göra felaktiga investeringar, säger han.
Han menar också att man, även om ett specifikt vägprojekt inte skulle innebära några utsläppsökningar, måste väga detta mot de utsläppsminskningar man hade kunnat få med andra investeringar.
- Statens investeringsmedel är begränsade, så varje vägprojekt betyder färre investeringar i kollektivtrafik och spårtrafik.