Miljöpartiet lanserades en gång i tiden som partiet bortom blocken, som de ideologiskt fristående.

– Det var mycket deras själ. Ska man exploatera en ny dimension, miljön i deras fall, så vill man inte identifiera sig ideologiskt, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Att Mp skulle inleda ett samarbete med det borgerliga blocket efter söndagens val är inte så främmande som man skulle kunna tro. Efter valet 2002 fördes regeringssamtal mellan Miljöpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Detta samtidigt som diskussioner fördes med Socialdemokraterna.

Förhandlingarna mellan de tre borgerliga partierna och MP avbröts men på Centerns initiativ. Också 2006 förde MP samtal med båda blocken, även om ett grön-blått samarbete aldrig var riktigt nära.

– Det finns fortfarande drag av det ideologiskt obundna hos MP. I olika frågor ligger man relativt nära de olika blocken. Därför är det inte underligt att man inviteras, säger Hinnfors.

Han menar att det var förvånande att man så tydligt band sig till den rödgröna sidan inför årets val.

– Men det blev lättare för dem när Socialdemokraterna tog ett så bestämt retoriskt steg och omfamnade gröna frågor. Så i viss mån är MP fast där, deras väljare har identifierat med de rödgröna.

Samtidigt menar han att man skulle ha råd att byta lag, då partiet, tillsammans med Vänsterpartiet, är det som hårdast har profilerat sig med en mer öppen flyktingpolitik.

– Därför blir det extra rimligt att bidra till att stoppa Sverigedemokraterna. MP skulle kunna bli vågmästare i stället.

Enligt Hinnfors betyder det i sin tur att man dessutom skulle kunna ställa stora krav och få ut väldigt mycket ur sin politik. Något som inför väljarna också skulle motivera ett samarbete med de borgerliga.

– På ett sätt är Miljöpartiet längre ifrån att kollaborera med de borgerliga än man någonsin har varit, till och med 2002. Men på ett annat sätt är man faktiskt närmre än någonsin.