42 röster i Dalarna, 92 i Värmland och 164 i Göteborgs kommun kan vända hela valresultatet. Så få röster saknas för att de sista valkretsmandaten ska gå till de borgerliga. I dag, onsdag, börjar den dramatiska räkningen av utlandsrösterna och de sista förtidsrösterna.
I de tre riksdagsvalkretsarna vann Socialdemokraterna de sista fasta valkretsmandaten med knapp marginal, och har – helt enligt reglerna – fått en bättre utdelning i mandat än vad som motsvaras av valresultatet.
Men det är mycket små röstskillnader som avgjort. I Dalarna skiljer bara 42 röster för att det sista mandatet i stället ska gå till Vänsterpartiet.
Det skulle inte förändra skillnaden mellan blocken, men Vänsterpartiet skulle samtidigt förlora ett utjämningsmandat, som i stället skulle gå till Centerpartiet.
Även i Värmland är det strid på kniven om mandaten. Socialdemokraterna tog det sista mandatet med 92 röster till godo på Folkpartiet. Tar Folkpartiet i stället mandatet förlorar partiet visserligen ett utjämningsmandat, men det tillfaller sannolikt alliansbrodern Kristdemokraterna.
Den tredje valkretsen där det kan bli förändringar är Göteborgs kommun där Socialdemokraterna med 164 röster övervikt knep det sista mandaten före Folkpartiet.
Enligt valnattsresultatet saknar den borgerliga alliansen drygt 7 000 röster för egen majoritet, motsvarande knappt ett halvt mandat.
Ändå fick alliansen bara 172 mandat när man borde ha fått 174. 175 mandat ger egen majoritet.
I dag, onsdag, räknas utlandsrösterna och de sista förtida rösterna. Dessa så kallade onsdagsröster brukar förändra valresultat någon tiondel i de borgerligas favör. Det kan betyda skillnaden mellan en minoritets- och en majoritetsregering.
Uträkningen av mandatfördelningen har gjorts av matematikprofessorn Svante Linusson. Han har tidigare i DN konstaterat att det finns brister i det proportionella valsystemet. Det finns en tendens att stora partier gynnas, något som vanligen åtgärdas med utjämningsmandaten, men skevheter kan uppstå. Men bristerna i systemet kan åtgärdas.
– Man kan öka antalet utjämningsmandat, skapa större valkretsar eller justera jämkningsfaktorn 1,4 vid mandatfördelningen. Det sista är komplicerat eftersom det i stället kan gynna små partier, säger Svante Linusson, som anser att Sverige borde ha ett valsystem där tur och otur inte spelar så stor roll.
I Grundlagsutredningen, som kom i december 2008, var frågan om att förbättra proportionaliteten i valsystemet aldrig aktuell. Men den kan komma att tas upp i riksdagen. Per Bill (M), vice ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, vill nu att riksdagspartierna ser över valsystemet.
– Vi brukar stoltsera med att vi speglar valresultatet väldigt väl. Om det skulle visa sig att så inte är fallet på grund av att vi får in fler partier mellan fyra och sju procent får vi ta upp en diskussion om vi ska genomföra några förändringar, säger han.