Miljöpartiet och Vänsterpartiet skärper nu sin syn på EU:s omstridda datalagringsdirektiv. Båda partierna meddelar att de kommer att jobba för att direktivet rivs upp.
För en knapp månad sedan – i vad som kom att uppfattas som en uppgörelse mellan oppositionspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – gick de rödgröna ut med ett besked om att direktivet ska införas. V och MP skulle ha gått med på detta i utbyte mot att S, företrätt av tidigare justitieministern Thomas Bodström, släppt kravet på att lagringen ska gälla under två år.
Man var överens om att en rödgrön regering i EU kommer att driva på för att en utvärdering ska ske. Summa summarum: den starka kritiken mot direktivet hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet mildrades avsevärt.
Men efter det att Tysklands författningsdomstol nyligen underkände den tyska versionen av EU-direktivet har frågan hamnat i ett annat läge.
– Vid eventuella förhandlingar i en rödgrön regering kommer vår utgångspunkt vara att direktivet inte ska implementeras i Sverige, säger Vänsterpartiets partisekreterare Anki Ahlsten i ett uttalande på tisdagen.
Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson sade så sent som i lördags i en intervju med Sveriges Radio att Sverige skulle tvingas införa lagen. Nu, mot bakgrund av den senaste utvecklingen, ser även han en ljusning.
– Beslutet som tagits av tyska författningsdomstolen stärker definitivt möjligheterna att få till en förändring av direktivet eller att få det undanröjt helt och hållet, säger Peter Eriksson till DN.se på tisdagskvällen.
I en debattartikel på SVT.se skriver Eriksson att direktivet kan stoppas om bara tillräckligt många sätter press på politikerna i EU.
Miljöpartiet vill att regeringen begär att direktivet rivs upp. Annars sätter Eriksson sitt hopp till EG-domstolen, som nyligen fällde Sverige för att inte ha genomfört direktivet.
”Vid en ny prövning skulle Sverige kunna försvara sig på allvar. EU:s kommitté för datasäkerhet har varit mycket kritisk till direktivet, och det är tveksamt om denna massövervakning kommer att godkännas”, skriver Eriksson.
Datalagringsdirektivet antogs i EU 2005 och innebär att datatrafik och telefonsamtal ska lagras i minst sex månader så att polisen kan använda den för brottsbekämpning. Senast hösten 2007 skulle EU-länderna ha införlivat direktivet i sin egen lagstiftning, men den svenska regeringen har meddelat att det inte kommer att komma något lagförslag innan valet.