För att överbrygga den svaga inkomstutvecklingen nästa år ska kommunsektorn få ett tillfälligt statsbidrag på 3 miljarder kronor. Det ska gå till att värna sjukvård, omsorg och verksamhet som riktar sig till barn och unga.
Regeringen säger att de senaste siffrorna visar att kommunerna får starkare ekonomisk utveckling de närmaste åren. Men den kommunala inkomstutvecklingen kan ändå komma att bli relativt svag 2011, vilket man menar kan innebära att vissa kommuner och landsting får svårt att uppfylla balanskravet som finns för deras budgetar.
Därför tillförs de tre miljarderna nästa år och tillsammans med den permanenta höjningen av statsbidraget på fem miljarder kronor ska det hjälpa till att förbättra läget för kommuner och landsting, enligt regeringen.
– Vi gör det för att vi fortfarande känner ett behov av att brygga över från det besvärliga läget som varit under lågkonjunkturen, säger Maud Olofsson.
Ytterligare 6,2 miljarder ska utgå under tiden 2010—2014 med fokus på grundskola, lärare och lärlingar. Satsningarna ska bland annat finansiera lärares fortbildning, mer undervisningstid i matematik i grundskolan, utbyggt lärlingssystem i gymnasiet och komvux samt införande av betyg från årskurs 6. Dessutom föreslås ytterligare platser på yrkesvux för läsåret 2010-2011.
Folkpartiledaren och utbildningsminister Jan Björklund talade om de 6,2 miljarderna, som till stor del ska gå till utbildningssatsningar. Han pekade på saker som regeringen vill åtgärda:
– Det finns brister i övergången från skola till arbetsliv, säger han.
Centerledaren Maud Olofsson, som också är näringsminister, talade om att kampen om jobben blir allt mer global och pekade på utbildningsbehov i naturvetenskap och matematik. Målen för regeringens satsning är att höja intresset för ämnena.
– Vi har sett att det har gått tillbaka.
Statsminister Fredrik Reinfeldt pratade också om matematik och det mål som regeringen har med pengarna vad gäller undervisning i ämnet.
– Vi har enats om att satsa på utvidgad undervisningstid i matematik.
Reinfeldt underströk också att en stor del av pengarna ska gå till att få fler behöriga lärare.
– Man kan inte lyckas i den svenska skolan om man inte har bra lärare, säger han.
Maud Olofsson har tyckt annorlunda än Fredrik Reinfeldt i fråga om utrymmet för skattesänkningar nästa år. Där Reinfeldt vill hålla tillbaka har Olofsson tyckt att det finns ett utrymme.
Hon fick vid pressträffen frågor om hur den åsikten påverkas av det nya stödet till kommunerna och den del av utrymmet som det tar.
– Vi kommer att återkomma när vi ska skriva valmanifestet om vad som ska gälla utöver det här, svarade Olofsson.
Göran Hägglund liksom de övriga allianspartiledarna, pekade på att regeringens satsningar alla är finansierade. Han gav också en känga åt oppositionen och pekade på orsaken till att problem uppstår:
– Det är när man lägger på stora ofinansierade löften år efter år.
Satsningen på lärlingsutbildning innebär enligt både Reinfeldt och Björklund ett "tankeskifte" i svensk utbildningspolitik.
Den som går en lärlingsutbildning får inte högskolebehörighet. Den som vill ha det får läsa vid sidan eller efteråt på komvux. De rödgröna vill behålla högskolebehörighet på alla utbildningar och anser att alliansen stänger dörrar för unga.
– Det är som om de inte ser det land som vi bor i. Var fjärde - var femte elev går inte färdigt gymnasiet med fullständiga betyg. Är deras svar att det bryr vi oss inte om, därför våra teorier om att alla ska in i högskolan går före att människor far illa, säger Reinfeldt.
Han betonar att man någon gång måste acceptera att människor är olika.
– Jag har sett skoltrötta pojkar bli skolpigga av att det blir mer praktiskt innehåll och mindre krav på bara teori. Det blir en skola anpassad till att människor är olika och till hur arbetslivet ser ut, säger han.
– Göran Perssons skola tappade bort en del av svensk tradition av praktiskt yrkeskunnande. Jag beklagar att Socialdemokraterna och de rödgröna tar strid med oss om behovet av viktigt yrkeskunnande, säger han.
När Björklund får frågan om vilken satsning som är enskilt viktigast i regeringens paket nämner han den utbyggda lärlingsutbildningen. 8 000 har på försök fått lärlingsutbildning. Nu blir den permanent och utökas till 36 000 platser varav 30 000 på gymnasiet och 5 900 inom komvux.
Björklund anser inte att det ska bli några problem med att få fram så många platser. Lärlingar får inte betalt, eftersom utbildningen är en del av gymnasieskolan, men företagen får pengar för den handledning som behövs. Staten bidrar med 1,36 miljarder kronor fram till 2014.