I inledningen av programmet konstaterades att skolan är en minst sagt angelägen fråga. I Sverige finns 1.400.000 elever som varje dag berörs av skolpolitiken. Därtill är skolan Sveriges största arbetsplats.
En fråga som snabbt kom upp var att antalet elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet har ökat under regeringens tid vid makten.
Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt återspeglar det en gymnasiereform som kom på 90-talet som sade att alla skulle ha högskolebehörighet.
– För många, framför allt många killar, har det inneburit att de möter en skola där de känner skoltrötthet. Då har vi sagt, låt oss i stället få en skola med riktiga lärlings- och yrkesutbildningar. Att satsa på att man med händerna hittar en väg in i arbetslivet. Så har Sverige byggts starkt från början, så tycker vi det ska se ut i framtiden, sade Reinfeldt.
Socialdemokraternas Mona Sahlin var självkritisk och svarade att även den förra socialdemokratiska regeringen borde ha gjort mer.
– Allt är inte alliansens fel. Jag tror att de här killarna som Fredrik Reinfeldt pratar om, de ska också ha möjlighet att komma in på högskolan. Vi måste se till nu att det blir fler lärare, framför allt i grundskolan, och att man öppnar möjligheter för de här killarna och inte sänker kunskapskraven för dem. Det är den stora skiljelinjen i valet nu, sade hon.
Ordning och reda var också en fråga som debatterades. Folkpartiets förslag om att föräldrar till stökiga elever ska sitta med i klassrummet var ett av de första att diskuteras.
Jan Björklund ställdes till svars: ska föräldrarna tvingas till det?
– Ytterst tror inte jag att det går att tvinga. Men jag tror att 15-åringen kanske skulle uppföra sig bättre om mamma och pappa satt med, svarade Folkpartiledaren och tillade:
– Skolan och hemmet måste samarbete, i synnerhet när det blir problem.
Sahlin reagerade mot att föräldrar i skolan blir straffet mot den elev som uppträder stökigt.
Maud Olofsson menade att skolan i dag blivit en fristad för ungdomar som har det svårt hemma och är stökiga. Disciplin behövs, men också väldigt mycket kramar, konstaterade hon med anledning av ett tidigare uttalande.
Maria Wetterstrand gillade budskapet; mer ramar och kramar.
– Men vad skapar ordning? När jag gick i skolan var det inte de lärare som var bäst på att straffa, sade hon.
En annan het fråga var betygen. Under de senaste tio åren har antalet MVG –alltså det högsta betyget – blivit 28 gånger vanligare. Och det trots att kunskapsnivån sjunkit.
Enligt en undersökning som UR genomfört bland 900 lärare som sades vara representativa för lärarkåren i stort anser 62 procent att det i dag sätts för höga betyg.
Reinfeldt utlovade ett nytt system med fler steg, något som Maria Wetterstrand menade saknar stöd i forskning.
– Vi vet inte hur många steg som faktiskt är bäst, sade hon.
Ohly – som med överenskommelsen med MP och S – accepterat betyg från årskurs sju, menade att betyg inte mäter kunskap på ett bra sätt. Förklaringen tror han ligger i den konkurrenssituation som finns mellan skolor leder till att det sätts högre betyg än vad eleverna egentligen förtjänat.
– Det är en oroande utveckling, konstaterade han och fick oväntat stöd av Jan Björklund.
Mona Sahlin efterlyste, med anledning av att Sverige har haft fyra olika betygssystem sedan 1960-talet, en överenskommelse över blockgränserna.
– Man kan inte byta betygssystem vart fjärde år om vi nu skulle byta regering vart fjärde år. Så låt oss nå den överenskommelsen, det vore viktigt både för elever, lärare och föräldrar, sade hon.
Sista riktigt heta frågan att debattera för de sju partiledarna var friskolereformen. Statsminister Fredrik Reinfledt tycktes sörja att han inte fick samma möjlighet att välja skola som dagens ungdomar:
– Jag gick i en skola det där inte fanns. Mamma och pappa fick ett brev där det stod: här ska Fredrik gå. Det är ett system som ökar segregationen. Nu kan man som förälder och elev välja bort en skola där man inte trivs och få chansen att komma till något bättre.
Han fick medhåll av Maud Olofsson:
– Det är samhället som är segregerat, att då öppna upp med fria skolor där man kan gå över gränserna, det öppnar upp helt nya möjligheter.
Men mothugg från oppositionen. Bland annat menade Vänsterpartiledaren Lars Ohly, med hänvisning till Skolverket, att segregationen har ökat:
– De säger att utbildningsbakgrunden hos föräldrarna spelar större roll.
Mycket kort diskuterades också ett eventuellt burkaförbud i skolan. Endast Folkpartiledaren Jan Björklund räckte upp handen för att visa sitt stöd för en sådan lagstiftning.