Babyboomen runt 1990 gör förstagångsväljarna till en viktig ungdomsgeneration, som förväntas ge landet en skjuts framåt.
Alliansen satsar visserligen stort på lärlingar och i Socialdemokraternas kampanjstart hade ungdomsarbetslösheten högsta prioritet.
Men det mesta i valrörelsen har hittills handlat om skatter – och pensioner.
En politiker behöver dock inte nödvändigtvis tala om just ungdomsfrågor för att locka unga.
– Unga människor håller på att ta reda på vilka de är. Därför är grundläggande värderingsfrågor viktiga. Det är ju ungdomar som läser alla valbroschyrer, säger Peter Esaiasson, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet.
Flera ungdomsförbund är kritiska till hur moderpartierna vänt ryggen åt de unga. Mest besvikna är alliansens mindre partier, som har minst stöd bland förstagångsväljarna, enligt SCB.
Liberala ungdomsförbundets ordförande Adam Cwejman är inte helt nöjd trots att hans partiledare lyft fram skolan.
– Jan Björklund skulle ha kunnat vara mer konkret med vad han egentligen menar med att skolan är flummig, och förklarat varför utbildning är nyckeln till frihet. Han borde ha en liberalare framtoning.
– Vi vet ju att ungdomar dras med så fort det handlar om ideologiska värderingar som känns i magen. Så har debatten föga varit, fortsätter han.
Det är dags att slå hål på flera myter om unga och gamla väljare, hävdar valforskaren Archim Goerres vid Kölns universitet. En gammal sanning säger att väljaren med stigande ålder och större materiella tillgångar blir alltmer konservativ. ”Om du inte är vänster som ung har du inget hjärta. Och om du inte är höger som vuxen har du ingen hjärna”, har det sagts.
I stället finns det mycket som tyder på att väljaren redan som ung, i tidiga val, formar sin grundläggande politiska uppfattning. Valet styrs av tidsandan som råder i ungdomen och kan påverkas av konkreta livssituationer, menar Goerres som studerat tyska och engelska väljare över tiden.
– Mycket talar för att detta även gäller Sverige, säger Peter Esaiasson.
Det märks tydligt bland unga väljare att C tappat sin miljöprofil, konstaterar Rickard Nordin, ordförande i CUF. Bara en procent stödjer CUF, enligt SCB.
– Miljöpartiet satsar mer på symbolfrågor. Även om vår politik är bättre, så märks det inte, säger Rickard Nordin.
Men även Grön ungdom hade gärna sett en annan inriktning.
– Många frågor som vi vet tilltalar de unga har försvunnit, till exempel mänskliga rättigheter och integration. Miljön borde ha större plats, säger ordförande Maria Ferm.
SSU fick kämpa hårt för att få moderpartiet att lyfta upp ungdomsarbetslösheten.
– Vi får äta upp om en hel generation inte blir synliggjord. Unga har ingen intresseorganisation. S har gjort en uppryckning sedan förra valet. Då var det mer ”ja, ja, de unga är först ut, men också först in på arbetsmarknaden”. Nu är tonen en helt annan, säger SSU:s Jytte Guteland.
Att frågan om ungdomsarbetslösheten först urartade till ett statistikbråk mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt var djupt olyckligt, menar Ida Gabrielsson, ordförande i Ung vänster:
– Det hade varit mycket bättre att understryka skillnaden mellan partierna. Teknikaliteter skrämmer bort unga väljare, säger hon.
För att få förstagångsväljarna till valurnan krävs en informativ och spännande valrörelse med tydliga skillnader mellan alternativen, säger forskningen. I valet 2002, då valresultatet var givet på förhand, sjönk deltagandet allra mest bland de yngsta.
– Valdebatten hittills har inte precis varit specialdesignad ens för de ungdomar som är politiskt intresserade. Det kan påverka deras valdeltagande. Men samtidigt är valet spännande. Det talar för ett högt deltagande eftersom en röst kan spela roll, säger Peter Esaiasson.