Striden om rut-avdraget har tagit fart på allvar. De borgerliga, med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen, hävdar att skattereduktionen skapar jobb. Jobb som enligt arbetsgivarorganisationen Almega skulle halveras – från 11.000 till 5.400 – om reformen slopades.
Även Mona Sahlin tror att antalet arbetstillfällen skulle minska, men menar att reduceringen skulle landa på 3.000–5.000 jobb.
När DN.se kontrollerar siffrorna visar de sig omöjliga att belägga.
Säkert är att intresset för avdrag av hushållsnära tjänster har ökat stadigt sedan starten 2007. Under andra halvåret 2009 betalade Skatteverket ut 283 miljoner kronor – två år tidigare var motsvarande summa under samma period 120 miljoner.
Även räknat i individer ökade intresset. Under årets sex sista månader 2007 nyttjade 46.000 personer tjänsten. 2009 hade antalet mer än fördubblats då motsvarande siffra var 114.000 personer.
Mycket mer än så vet man egentligen inte.
– I Sverige har ingen ordentlig forskning gjorts på rut-avdraget. Och det krävs för att man med säkerhet ska veta, säger Anders Forslund, docent i nationalekonomi och biträdande chef vid Institut för arbetsmarknadspolitisk utbildning, IFAU.
Siffror som exempelvis Almegas ska man ta med en nypa salt, menar han:
– Det är inte deras kompetens att i första hand ägna sig åt forskning. Den fråga som i normalfallet ska besvaras lyder ”hur har det gått jämfört med hur det skulle ha gått i frånvaro av insatsen”. Det har man inte tagit reda på; det tar tid att teckna en god bild av vad som hänt.
Problemet är, enligt Anders Forslund, att man i det här fallet inte kan mäta utslaget mot den bild man hade haft om reformen inte genomförts.
– När vi gör kontrollerade försök genomför vi dem först i en kommun eller i ett län så att vi kan jämföra med andra län efteråt. Men som politiker har du ofta inte tid att vänta på sådana trivialiteter som vilka effekter en insats kan få. Man rullar ut reformen i hela landet samtidigt och då blir forskningen svår.
– Det är fullt begripligt. Om man är politiker och tror på en insats ska man försöka genomföra den. Politik handlar om att tro på saker.
I Finland har avdrag för hushållsnära tjänster funnits sedan 2003. Där har hittills två seriösa forskningsrapporter presenterats, dock med resultat svåra att tolka.
– Enligt studierna kan man räkna med ungefär 10.000 personer sysselsätts inom de här branscherna. Men forskningen säger ingenting om hur många av dem som skulle varit sysselsatta även om avdraget inte hade funnits, säger Roope Uusitalo, forskningsdirektör vid Statens ekonomiska forskningscentral i Helsingfors.
I Finland har en majoritet, hela 85 procent, av avdragen gjorts för reparationsarbete. Till saken hör att landet under de senaste åren haft brist på just byggarbetare.
– Efterfrågan på den här gruppen har varit mycket stark. Därför är det svårt att säga om den också ökat till följd av skattereduktionen.
– Det finns ingen forskning som trovärdigt kan visa att effekter på sysselsättningen verkligen finns. Slutsatsen är att man inte vet om avdraget verkligen har skapat nya jobb i Finland, säger Roope Uusitalo.
Ett av huvudargumenten för rut-avdraget, i Sverige såväl som i Finland, är att andelen svartarbete tros minska. Men inte heller här finns någon forskning som kan slå fast hur mycket.
– Att svarta jobb blir vita innebär inte att fler jobb skapas. Men andra vinster kan skapas, till exempel ökade intäkter för staten samt ett starkare socialt skydd för individen, säger Anders Forslund.