Brevid honom går Line Wennberg, hon har samma gula jacka med moderatmärke och samma klarblå ryggsäck som Pietro. Täbymoderaterna har förutsatt sig att knacka på mellan fem och sex tusen dörrar i valrörelsen.
De första sex våningarna blir det inget napp. Antingen är det ingen som öppnar eller också avböjer de möjliga väljarna att prata. På våning sju är Birgitta Lundberg Bragd på väg att låsa upp sin ytterdörr. Och hon vill gärna diskutera politik, hon håller med Moderaterna i mycket men har synpunkter på nybyggnationerna i närheten.
– Måtta på härligheten, här byggs för mycket! säger hon men tar samtidigt en medlemsansökan till partiet.
Samtidigt har en grupp socialdemokrater börjat knacka dörr i ett radhusområde i Alby. Katarina Berggren är kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka och Ali Khan kandiderar till landstinget. När Kenneth Flank öppnar sin ytterdörr presenterar de sig och får veta att de har en möjlig – men tveksam – väljare framför sig. Katarina Berggren frågar honom vilken fråga han tycker är vikigast i valet.
– Det är jobben, svarar han snabbt.
Och efter att ha diskuterat ungdomsarbetslöshet, barnomsorg och dansbandet som spelar i Hågelbyparken går de båda socialdemokraterna vidare till nästa radhus.
Personliga samtal är den senaste internationella trenden i valkampanjer – inspirerad senast av Barack Obama. Socialdemokraterna har som mål att tala med en miljon människor, i telefon och vid ytterdörren. Det har hänt att partiet köpt tjänster från callcenter, men oftast är det partimedlemmar som ringer och knackar. Moderaternas mål är 300 000 personliga samtal.
Också andra partier har liknande mål, Centerns är till exempel 400 000 personliga kontakter. Miljöpartiet däremot tycker inte att det går ihop med deras integritetspolitik att knacka på hemma oss folk. De väljer att satsa på medieutspel och annonsering. Kampanjmetoder som är viktiga för alla.
Riksdagspartierna satsar nästan 300 miljoner kronor på den valrörelse som snart kulminerar. I veckan presenterade bland annat M, S, KD och C sina valaffischer. I riksdagshuset och på partikanslierna pågår ett flitigt läsande och analyserande av opinionsmätningar och test av olika budskap och verklighetsbeskrivningar. Frågan är hur viktigt partistrategernas arbete egentligen är för valutgången?
Jesper Strömbäck är professor i politisk kommunikation. Han anser att strategin kan vara avgörande för hur det går för ett parti eller en kandidat i ett val.
– En god valstrategi är en av de viktigaste beståndsdelarna i politisk framgång. Väljarna har blivit mycket rörligare och fler väljare är möjliga att vinna över. Man kan lite tillspetsat säga att marginalväljarna numera är de som redan bestämt sig, säger han.
För Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag är detta grundläggande:
– Väljarna är så rörliga att partisekreterare borde vara mer sömnlösa än vi är.
De två största partierna och huvudmotståndarna, Moderaterna och Socialdemokraterna, hade sina valstrategier klara redan förra året. Men som den legendariske militärstrategen von Clausewitz formulerade det i början av 1800-talet: Ingen plan överlever den första kontakten med fienden.
I socialdemokraternas strategi beskrivs en ”vinnarfas” som pågår 1 maj–20 augusti. Nu är vi snart där och opinionssiffrorna underträffar förra årets katastrofval. I maj–juni visade Socialdemokraternas interna opinionsmätningar att de hade mellan 400 000 och 500 000 gamla väljare liggande på soffan; personer som förra valet röstade på S men som nu tvekar. Sådana väljare som dörrknackarna i Alby gärna diskuterar med en stund.
– Vi har inte haft en debatt mellan två tydliga alternativ, lyder partisekreterare Ibrahim Baylans förklaring till att Socialdemokraterna inte lyckats mobilisera sina gamla väljare.
Moderaternas strateger är mer nöjda. De gjorde ett rekordval förra gången och ser i opinionsmätningarna ut att överträffa det. Deras centrala målgrupp är väljare som tidigare röstat med Socialdemokraterna och retoriken klingar bekant. ”Bara ett arbetareparti kan fixa jobben”, står det på Moderaternas valaffisch.
Den borgerliga alliansen steg i sympatimätningarna efter det att de rödgröna presenterat sitt budgetförslag i mars och allianspartierna kunde lyfta fram deras skattehöjningar för väljarna. Nu fruktar alliansen att råka ut för motsvarande, och dessutom riskera att få sina bästa förslag kopierade. Egentligen skulle de redan ha presenterat sitt valmanifest. Nu talas det om början av september, för att inte ge de rödgröna för lång tid att svara med sitt valmanifest. Ett valrörelsens chickenrace.
– Den stora utmaningen för Moderaterna är att gå från att ha setts som ett parti för vissa till att ses som ett parti som värnar allas intressen, säger partisekreterare Per Schlingmann (M).
En annan utmaning för partiet är att väljarna tvivlar på att Moderaterna vill värna välfärden. Moderatledaren Reinfeldts utspel i Almedalen om skattestopp 2011 var bland annat ett sätt att försöka visa väljarna att Moderaterna kan sätta välfärd före skattesänkningar om partiet måste välja.
Medan Moderaterna arbetar för att öka sin trovärdighet hos Socialdemokraternas tidigare väljare, gör Socialdemokraterna inte motsvarande. Den rollen har i stället Miljöpartiet.
– Vi ser det som vår roll i det rödgröna samarbetet att lyfta fram den typ av frågor som kan locka människor över blockgränserna, säger Miljöpartiets stabschef Paulo Silva.
Han nämner frågor som klimat, kollektivtrafik och mat, som inte är höger-vänsterfrågor. Men också frågor där Miljöpartiet har en liberal linje, som när det gäller friskolor och småföretag.
Trots planer, analyser och väl definierade målgrupper finns det en viktig faktor som partistrategerna funderar och oroar sig över. Den kallas X-faktorn.
I valet 2002 var den en katastrof för Moderaterna. I ett tevereportage om valstugor i ”Uppdrag granskning” uttalade sig moderata företrädare främlingsfientligt. År 1988 lyfte denna faktiskt in Miljöpartiet i riksdagen efter att döda sälar flutit i land längs kusten.
– Hade valet varit för ett år sedan hade frågan kanske varit svininfluensan eller helikopterrånet. Men vad kan det bli nu? funderar Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag.