När han fyllde 45 år i augusti var hans mål att skatte­trycket i Sverige skulle vara 45 procent. Han nådde inte målet.

Enligt statliga Konjunkturinstitutets prognos sjunker skatteintäkternas andel av bruttonationalprodukten till drygt 45 procent först nästa år. Och lägre än så vill inte statsministern gå.

– Jag tycker nu att skattetrycket är nere på nivåer där jag tycker att det ska vara. Vi har höga välfärdsambitioner. Jag menar att de flesta skatterna i Sverige nu är konkurrenskraftiga.

Svaret kommer efter att DN frågat honom vad han ville att skattetrycket skulle vara när han fyller 50 år. Han säger att han vill justera vissa skatter ytterligare, framför allt inkomsskatten för låginkomsttagare, men inte minska de totala skatteintäkterna.

– Det är ett annat skatteklimat vi har nu än när jag kom in i politiken. Då var skattetrycket över 50 procent.

Skattetrycket hade gått ner till 48,8 procent när han tillträdde som statsminister 2006. Sedan dess har han sett till att skatterna sänkts ytterligare, men skattetrycket är fortfarande näst högst i världen.

Att ledaren för det parti i svensk politik som profilerat sig som ett skattesänkarparti säger att han nöjer sig med den placeringen måste därför betraktas som överraskande.

Så sent som i februari ville inte heller sänka skatterna för pensionärer. Då sade han till DN att han ville vidga skatte­gapet ytterligare mellan pensionärer och löntagare. Sedan ändrade han sig plötsligt efter protester utifrån – från pensionärsorganisationer – och inifrån i regringen från framför allt Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Varför ändrade du dig?

– Jag har lyssnat in opinion och alliansvänner som vill annorlunda. Och jag har framför allt noterat att den minskning av svensk ekonomi som skedde 2009 har lett till uppdaterad information om att pensionärerna får sänkta pensioner, och då har jag ändrat mig. Jag ser behovet av ytterligare skatte­lättnader för ålderspensionärer.

KD-ledaren Göran Hägglund säger att skattegapet mellan dem som arbetar och ålderspensionärer ska minska under de kommande fyra åren. Samtidigt har ni kommit överens om att införa ett femte jobbskatteavdrag för löntagare. Hur är det egentligen – ska skatte­gapet minska eller öka till 2014?

– Det som blir den samlade effekten av ett skarpt skattelöfte på 7,5 miljarder nästa år och en reformambition på 12 miljarder under mandatperioden för löntagare leder till att gapet minskar eftersom ålderspensionärerna är färre i antal än löntagarna som får ta del av jobbskatteavdraget.

Men varför ska man som pensionär rösta på er om man vill ha mer i plånboken? De rödgröna vill ju sänka skatterna mer för pensionärerna nästa år och helt ta bort skillnaden i skatt mellan löntagare och dem som är över 65 år.

– Vi är trovärdiga i att sänka skatter och vi har gjort det. Vi är dessutom mer trovärdiga i att skapa förutsättningar för jobb. Som pensionssystemet ser ut är det helt uppbyggt kring att de som nu är i arbetsför ålder jobbar. Det är så pensionerna stärks.

När ni sänkt skatten för ålderspensionärer 2009 och 2010 har ni gett mer pengar till dem som inte arbetat, alltså de som bara har garantipension, än till dem som arbetat heltid med låg lön hela sitt liv. Det går ju emot er politik där ni säger att ni ska gynna dem som arbetar eller ”har arbetat”.

– Det är en fördelningspolitisk förändring som följer av våra förslag.

Chefen för Swedbanks Institutet för privatekonomi, Ylva Yngveson, varnar för att ni med sådana beslut tar bort de morötter för arbete som finns i pensionssystemet. Är du inte rädd att ni nu gör det?

– Vi har lyssnat in den oro som finns, att vi har en grupp åldrande pensionärer, framför allt kvinnor, med mycket små ekonomiska marginaler som fått sänkning av inkomstpensionen som följd av att ekonomin krympte 2009. Vi balanserar det med andra åtgärder som stimulerar till jobb, så jag tycker att man kan försvara det.

Sjukskrivna, förtidspensionärer, arbetslösa och de som går i ålderspension före 65 år betalar högre skatt än dem som arbetar. Kommer ni att ändra på det under mandatperioden?

– Här menar vi att skillnaden ska bestå, det är en tydlig drivkraft för arbete. Det balanseras i våra förslag med andra fördelningspolitiskt inriktade förslag som riktar sig till grupper som inte jobbar. Bland annat vill vi höja barndelen i bostadsbidraget och höja bostadstillägget.

För föräldralediga – kommer skattegapet att bestå och betalar de högre skatt än de som arbetar?

– Ja, vi har i den delen valt att vara konsekventa.

Leder inte det till att färre män tar ut föräldraledighet?

– Man ska alltid följa utvecklingen. Vi föreslår en förstärkning av vår jämställdhetsbonus. Den är bra, men den har varit för lite använd. Den behöver därför förstärkas, men vi är inte färdiga med utformningen av den.

Hur ska du regera om ni i den borgerliga alliansen vinner valet men inte får egen majoritet och Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen?

– För det första vill jag med bara några få dagar kvar till valet säga att svenska folket kan undanröja risken för att vi hamnar i den här situationen. Den som tycker om Sverige röstar inte på Sverigedemokraterna. Det är ett risktagande.

– Det försvårar möjligheterna att med en stark regeringsmakt föra långsiktig politik och föra Sverige genom nya kriser. Det har ett mycket högt pris att rösta in Sverigedemokraterna. Kommer de in får det block som blir störst regera.

– Budgetförändringarna som skedde på 90-talet, bland annat efter erfarenheter som var negativa i ljuset av Ny demokrati när jag själv satt i riksdagen, har förstärkt regeringens möjligheter att få igenom budgeten. Vi har ju trots allt oftast haft minoritetsregeringar i Sverige.

Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann sa i våras att ni i en sådan situation skulle vända er till Miljöpartiet. Gäller inte det längre?

– Jag uppfattar det som att de har stängt den dörren tills annat meddelas. Det finns utrymme för förankring, men då i enskilda frågor.

Tar man inte en väldig risk om man inte förankrar förslag innan de ska avgöras med omröstning i riksdagens kammare?

– Svenska folket tar en risk om det röstar in Sverigedemokraterna. Det är det pris vi kommer att få betala. Det skulle innebära en mycket instabil situation.

Är du beredd att göra ytterligare förändringar i sjukförsäkringen som varit hårt kritiserad för att många sjuka kommit i kläm?

– Jag anser att man löpande ska följa alla reformer. Jag anser att det redan tydligt står att den som är för sjuk för att arbeta ska vara i sjukförsäkringen och inte på Arbetsförmedlingen. Dessa myndigheter måste hitta samarbetsformer för att hitta rätt.

I sommar har vi haft två stora klimatkatastrofer: extremvärme med stora skogsbränder i Ryssland och översvämning i Pakistan. Enligt klimatforskarna blir troligen 2010 det varmaste året på jordklotet sedan mätningarna startade. Före det misslyckade Köpenhamnsmötet talade du ofta om klimathotet. Varför talar du som landets högsta ledare så lite om klimatet numera?

– Min uppfattning är att vi la en grund i Köpenhamn. Drygt 120 länder har åtagandet att minska sina växthusgasutsläpp. Däremot var åtagandena inte tillräckliga. Det vi lärde oss i Köpenhamn är att vi i världen inte är överens om hur vägen framåt ska se ut.

Men borde inte du som högsta ledare i Sverige tala mer om klimatet? Det gjorde du när klimatfrågan var ”inne”, men nu hör jag dig aldrig tala om det.

– Ska vi tala om ett samhällsproblem måste vi också kunna tala om en lösning som bär framåt. Sverige är i den delen världsledande när det gäller att nå internationella mål, men vi står bara för 0,18 procent av utsläppen. Bland de övriga finns ingen global samling. Det är en process som senare i höst på klimatmötet i Mexiko förhoppningsvis kommer vidare.

Men trots klimathotet vill inte ni borgerliga höja bensinskatten under de kommande fyra åren. Hur går det ihop med att ni efter förra valet höjde bensinskatten med motiveringen att utsläppen av koldioxid skulle minska?

– Det måste motiveras utifrån vårt nationella mål. Vi har 40 procent reduktionsmål. En tredjedel av det finansieras med klimatinvesteringar som är mycket klimatsmarta i fattiga utvecklingsländer. Man kan många gånger åtstadkomma för klimatet samma förbättring med 5 öre där som i Sverige kräver 5 eller 50 kronor.

– Vår koldioxid­skatt är redan högst i världen. Vi har avstämningsmål 2015. Inför nästa år gör vi en ny avstämning om vi måste skärpa klimatpolitiken.

Är det inte bra att Sverige är ett föregångsland?

– De rödgröna har inte samma mål som regeringen. De har 45 procent i stället för 40. Men dels har de inte fyllt det med ett innehåll. Dels gör de det för ett för omvärlden helt avvikande sätt med kostnader på transporter som också hotar jobb i Sverige.

Varför är du emot att offentliggöra vilka som ger Moderaterna stora privata bidrag?

– Därför att vi inte vill röja valhemligheten. Alla partier är till nio tiondelar beroende av finansiering från skatten, till skillnad från många and­ra länder.

De stora skattesänkningar som de ”nya” Moderaterna gjort under de senaste fyra åren är i samma storleksordning som de ”gamla” Moderaterna ville göra. Kritiker säger att det här är en Orwellsk retorik – att du säger en sak med mjuk stämma men sedan gör samma hårda saker som de ”gamla” Moderaterna ville. Vad säger du om den kritiken?

– Vi har aldrig tummat på stabiliteten i de offentliga finanserna. Vi förändrade vår skattepolitik under förnyelsen av Moderaterna; att lägga grund för att fler skulle komma i arbete var det viktigaste.

– Därmed försköt vi våra skattesänkningar till att mer komma låg- och medel­inkomsttagare till del. Det är en stor skillnad mot hur det såg ut före Moderaternas förnyelse. Jag tycker också att när vi blickar framåt så ser vi inte utrymme för stora skattesänkningar.