1. Sammanfattning av retorikern Jan Björklund
Retorikområde, poäng (1-10)
- Kunnighet (om retorik) 5
- Tydlighet 8
- Argumentations- & bevisstyrka 8
- Disposition – röd tråd 6
- Språk 6
- Humor (självdistans) 6
- Folklighet 6
- Agerande/”närvaro” 7
- Retorisk Fair Play 7
SUMMA 59 à genomsnitt 6,6
2. Retoriska styrkor
Jan Björklunds tre viktigaste retoriska styrkor är:
- Påläst inom de ämnen han väljer att tala om. Detta gör honom mer trovärdig än motståndare som nöjer sig med svepande och obevisade påståenden. Det är ingen tillfällighet att Björklund populär bland exempelvis lärare.
- Retoriskt mod. Björklund vågar driva saker (teser) som andra – av olika skäl – väljer att avstå från att ta upp. Och teserna är alltid underbyggda med en tydlig och klar argumentation.
- Bra förmåga att improvisera i debattsituationer. Björklund är alltid lugn i debatten, blir aldrig svarslös och blir väldigt sällan svamlig (vilket självklart hänger samman med den först nämnda styrkan).
3. Retoriska svagheter
Björklund har potential att bli en utomordentligt skicklig talare. Hans svagheter ligger i avsaknad av tekniska färdigheter – kanske är svagheterna mer hans partis än hans egna. Vår syn på hans svagheter är följande:
- Språket. Björklund talar väl och tydligt och har ett bra taltempo. Men, han säger sällan något som ”stannar kvar”. Folkpartiet skulle kanske tänka på att skaffa sig talskrivare (eller – om man har det – bättre talskrivare). Björklunds förmåga att tala skulle utan tvekan kunna bära upp tal av bättre kaliber.
- För att övertyga krävs att kriterierna hållbarhet, relevans och acceptans infrias i olika utsträckning. Björklund klarar hållbarhet med glans, relevans mycket bra men brister i acceptans. Vilket innebär att har mycket svårt att nå vissa väljargrupper. JB talar på ett utmärkt sätt till de redan troende, men har svårt att värva nya anhängare.
- Björklund kan utveckla sin retoriska teknik väsentligt vad gäller definitioner och så kallad kedjebevisföring. I dagsläget använder han maximalt 50 procent av sin retoriska potential.
4. Största retoriska utmaning
- Jan Björklunds utmaning ligger framför allt i att förändra och utveckla det svenska skolsystemet. En viktig del i detta måste vara att göra skolan till en populär arbetsplats och läraryrket till ett framtidsdito. Detta är ett arbete med ett mycket långsiktigt perspektiv. Att övertyga dagens bästa skolelever att satsa på att utbilda sig till lärare måste vara lite av ett retoriskt ”moment 22”.
5. Sammanfattande kommentar
Jan Björklund har, som vi ser det, valt en mycket tydlig retorisk profil. Björklund är, och framställs som, Alliansens ”ordningsman”. På det sättet kompletterar han Fredrik Reinfeldt som bygger sitt ledarskap på egenskapen ”ansvarstagande”. Vår summering av Björklunds retoriska profil (som bygger på Aristoteles vågbrytarteori för ledarskap* ) ser därför ut som följer:
Första linjens honnörsord: Realistisk
Andra linjens honnörsord: Ordning & reda (exvis i skolan),
EU-vän (samverkan),
Ansvarstagande (nitisk)
Kommentar: JB talar ofta om hur saker och ting ”verkligen är”. Han framställer sig som ”realist” i skolfrågan, i energifrågan, i EU-frågan, i frågan om euron, i försvarsfrågan, m fl. Han vill visa sina väljare att han står med båda fötterna på jorden när andra ägnar sig åt orealistiskt drömmande.
* Vill du veta mer om Aristoteles vågbrytarmodell för ledarskap kan du gå in på Retoriktorget under rubriken Arkiv.