1. Sammanfattning av retorikern Mona Sahlin

Retorikområde Poäng (1-10)

- Kunnighet 5

- Tydlighet 5

- Argumentations- & bevisstyrka 5

- Disposition – röd tråd 7

- Språk 5

- Humor (självdistans) 5

- Folklighet 8

- Agerande/”närvaro” 7

- Retorisk Fair Play 2

SUMMA 49

Genomsnitt 5,4

2. Retoriska styrkor

Sahlins tre viktigaste retoriska styrkor är:

- Folklighet och enkelhet – både i språk och framtoning. Den stil Sahlin har fungerar med stor säkerhet bra i relationen med redan övertygade (s)-väljare.

- Språkvalet. Sahlin väljer enkla och effektiva retoriska figurer – oftast rytmer (tretal, anaforer, m fl) – vilket visar på bra omdöme. Hon väljer ett sätt att tala som hon behärskar utmärkt.

- Förmågan att använda manus. Denna konst har Sahlin utvecklat mer och mer och gör det idag på ett utmärkt sätt (till skillnad från Maud Olofsson som har klara problem med manus). Bakom detta ligger säkert att Sahlin har ett bra och nära samarbete med sina talskrivare.

3. Retoriska svagheter

Att som Sahlin komma efter en retorikens mästare som Göran Persson måste vara svårt. Men Sahlin gör det också svårt för sig ibland helt på egen hand. Vår syn på Sahlins svagheter, eller förbättringsområden, är följande:

- Fair Play – varje Sahlin-tal är laddat med angrepp på Alliansen. Vilket är naturligt kanske – men Sahlin-talen är ”överladdade” med angrepp. Även personangrepp. I senaste Almedalstalet (2008) kunde vi räkna till 32 tydliga angrepp på 34 minuter – det blir nästan ett angrepp var 60:e sekund. Att tala om andras oförmåga må ha sina poänger – men egna förmågor måste också lyftas fram.

- Retorisk bevisföring och tydliga definitioner. Sahlin har, enligt våra analyser, inte tillräckligt med faktisk bevisföring. Alltför mycket baseras på artificiell dito – dvs citat och jämförelser. Det är inget man värvar nya anhängare med. Vad gäller definitioner så behöver Sahlin bli bättre på att förtydliga vad hon menar med en del ord hon gärna använder – exempelvis vad hon menar med ordet ”rättvisa”. Fråga 10 personer vad rättvisa är och du får troligen 10 olika svar.

- Förmågan att improvisera. Sahlin, tror vi, behöver back up från sin stab och sina talskrivare. När hon hamnar i en debatt där diskussionen går in på ett spår som inte är lika förberett som huvudspåret, så tappar Sahlin. Debattsvagheten syntes exempelvis när Sahlin mötte Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson i en kort TV-debatt för ett antal månader sedan.

4. Retoriska utmaningar

De retoriska utmaningar som Sahlin kommer att möta (eller snarare ”möter”) fram till valet 2010 är många. Vi har i mängden valt ut en:
- Hur ska Sahlin (åter) lyckas bygga upp sin personliga trovärdighet – i opinionsundersökningar får statsminister Reinfeldt nästan dubbelt så höga trovärdighetssiffror som Sahlin? Till och med hos (s)-väljare har Reinfeldt hög trovärdighet! Trovärdighetsbygget försvåras dessutom av att Reinfeldt med stor sannolikhet kommer att kunna ”surfa” den del på Sveriges ordförandeskap för EU.

5. Sammanfattande analys

Denna sammanfattning bygger på Aristoteles vågbrytarnalys*.

Sahlin har funnits med länge i politiken och har självklart utvecklats. Så här ser vi på hur Sahlin – rent retoriskt – tonar fram idag, som partiledare för (s) 2009. Vi har valt ut följande nyckelord för Sahlin:

Första linjens honnörsord: Rättvis & solidarisk

Andra linjens honnörsord: Folklig/”vanlig”
Traditionell
Förnyare

Kommentar: Att just ”rättvisa och solidaritet” får bli de vågbrytande honnörsorden beror på att det förmodligen är de värdeord som Sahlin oftast återkommer till i debatter och i tal. Inom området ”rättvisa” eftersträvar (s) definitionsföreträde – de vill alltså vara det parti som bestämmer vad rättvisa egentligen är. Bland stödbenen så förtjänar förekomsten av såväl ”traditionell” som ”förnyare” en kommentar: Traditionell är Sahlin därför att hon påfallande ofta hämtar sin kraft i det gamla (s) – hur hon själv blev politiker och det frekventa omnämnandet av både ”Gunnar” (Sträng) och ”Olof” (Palme). Troligtvis är detta en medveten taktik för att gå hem hos de äldre väljargrupperna. Samtidigt försöker Sahlin ge bilden av sig själv som förnyare när det gäller synen på en del gamla käpphästar inom (s): Synen på företagande, synen på skattenivån, synen på EU, m fl. Detta märks också i hur snabbt Sahlin kopplade på Obamas tal om ”change”. Gissningsvis kommer (s)-kampanjen fram till 2010 att i allt väsentligt bygga på en kombination av rättvisa, solidaritet och förändring.

*) Vill du veta mer om Aristoteles vågbrytarmodell för ledarskap kan du gå in på Retoriktorget under rubriken Arkiv.