Självdistans och humor. Så talar Miljöpartiets Peter Eriksson, enligt retorikexperten Christer Hanefalk. Här sätter han betyg på språkrörets talekonst.
1. Sammanfattning av retorikern Peter Eriksson
Retorikområde, poäng (1-10)
- Kunnighet (om retorik) 9
- Tydlighet 7
- Argumentations- & bevisstyrka 7
- Disposition – röd tråd 8
- Språk 8
- Humor (självdistans) 8
- Folklighet 7
- Agerande/”närvaro” 6 (Varierar mellan 4 och 8)
- Retorisk Fair Play 4
SUMMA 64
Genomsnitt 7,1
2. Retoriska styrkor
Erikssons tre viktigaste retoriska styrkor är:
- Mycket duktig på att skapa bra formuleringar med en humoristisk twist. När Eriksson har gott om förberedelsetid är han, i Göran Perssons frånvaro, bäst av dagens politiker.
- Närvaro och självdistans. Ger ett mycket jordnära intryck.
- Eriksson har, väl förberedd, alltid en bra retorisk struktur – dispositionen följer de klassiska reglerna.
3. Retoriska svagheter
Eriksson är, som redan nämnts, en av riksdagens allra skickligaste retoriker. Svagheter finns dock och vår syn på hans svagheter är följande:
- Ibland tappar Eriksson – av okänd anledning – engagemanget. Exempelvis var Eriksson direkt svag på scenen i samband med Almedalen 2006.
- Retorisk fair-play: Eriksson har ibland en tendens att alltför ofta och alltför hårt gå till attack i stället för att fokusera på den egna politiken. Man kan om man så vill jämföra med den ogine AIK:aren som om Djurgården sade följande: Jag unnar dem inte ens ett stolpskott!
- Det finns ett underliggande Ethos-problem – som media valt att ligga lågt med: Eriksson tar (tog?) trovärdighetsrisker med sitt eget val av fordon. Sådant är onödigt – och hotar det romarna kallade ”prudentia” – statsmannaegenskapen omdöme.
4. Största retoriska utmaning
Eriksson och Wetterstrand och deras (mp) har verkligen lyckats väl – både röst- och sakmässigt. Idag talar alla partier om behovet av kraftfulla insatser för att rädda miljön. Just detta är också Erikssons och (mp)s största utmaning:
- Hur ska Eriksson (och självklart (mp)) – retoriskt – lyckas med att långsiktigt behålla initiativet på miljöområdet – när alla andra partier tävlar om att också vara miljöpartier. Exempelvis kan vi ju se och höra med vilken emfas vår statsminister numera talar om vikten av långsiktiga insatser för miljön.
5. Sammanfattande kommentar
Vår summering av Erikssons retoriska profil (som bygger på Aristoteles vågbrytarteori för ledarskap* ) ser ut som följer:
Första linjens honnörsord: Långsiktig
Andra linjens honnörsord: Ansvarstagande
Insiktsfull
Entreprenöriell
Kommentar: Ovanstående ”vågbrytare” är vår uppfattning av hur Eriksson själv vill bli uppfattad. Av ”andra linjens honnörsord” förtjänar "entreprenöriell" en kommentar. Eriksson lyfter ofta och gärna fram behovet av att små och medelstora satsar på att utveckla miljöteknik. Och han talar också gärna om att miljöteknik är något som kan bli en stor svensk exportnäring i framtiden.
*) Vill du veta mer om Aristoteles vågbrytarmodell för ledarskap kan du gå in på Retoriktorget under rubriken Arkiv.