Acklamation: När riksdagen är så pass enig om ett beslut att det inte behövs någon omröstning (se votering).
Anförande: Muntligt inlägg i riksdagsdebatt.
Bereda: Att förbereda ett ärende för beslut.
Bordläggning: Ett nytt ärende anmäls till riksdagen, exempelvis en proposition från regeringen.
Ersättare: En person som kallas in att sitta i riksdagen när en ordinarie ledamot kommer att vara borta mer än en månad.
EU-nämnden: Ett särskilt utskott som inte ägnar sig åt att bereda lagförslag. I stället är det kontaktlänken mellan riksdagen och regeringen när det gäller Sveriges agerande inom EU.
Frågestund: En dag i veckan är statsråden närvarande i riksdagen för att svara på direkta frågor från ledamöterna.
Följdmotion: En motion i samma ämne som en proposition. Bifogas utskottsbetänkandet (se detta ord).
Gruppledare: Den som leder en partigrupp (se detta ord).
Interpellation: En fråga som en riksdagsledamot ställer till ett statsråd för att få svar på hur regeringens politik ser ut. Interpellationer besvaras personligen av statsrådet i kammaren och efterföljs av debatt.
Kammaren: Den lokal där hela riksdagen sammanträder (på Helgeandsholmen i Stockholm). Kan också syfta på ett möte med hela riksdagen i denna lokal (se även plenum)
Kommitté: Kan exempelvis vara en grupp som får i uppdrag av regeringen att göra en utredning i ett visst ämne som förberedelse till ett lagförslag.
Kvittning: En ledamot avstår från en omröstning när en annan ledamot med motsatt åsikt inte kan delta, för att bevara röstbalansen.
Lagrådet: Granskar om regeringens propositioner är förenliga med redan gällande lagar. Består av domare med erfarenhet från Högsta domstolen eller Regeringsrätten.
Motion: Lagförslag eller annat förslag från en eller flera riksdagsledamöter.
Partigrupp: Samlar alla riksdagsledamöter som tillhör ett visst parti.
Plenum: Sammanträde där hela riksdagen deltar.
Proposition: Lagförslag eller annat förslag från regeringen till riksdagen.
Remiss: Begäran om synpunkter på ett förslag. I riksdagen remitteras propositioner till ansvarigt utskott.
Reservationer: När utskottet inte är enigt kan minoriteten bifoga invändningar till det förslag som utskottet lämnar till riksdagen.
Skriftlig fråga: En fråga från en riksdagsledamot till ett statsråd. Svaret lämnas endast skriftligt (och publiceras på riksdagens sajt).
Talman: Riksdagens ordförande och den som leder arbetet. Deltar inte i debatter eller beslut och ska förhålla sig politiskt neutral.
Utskott: Avdelning inom riksdagen med ansvar för ett särskilt område. Några exempel är finansutskottet, näringsutskottet och försvarsutskottet. Utskottet är ansvarigt för att förbereda ett riksdagsbeslut genom att granska och ta ställning till de förslag som finns i en viss fråga. Arbetet i utskottet utmynnar i ett förslag om hur riksdagen ska rösta. Platserna i utskotten fördelas efter hur stora partierna är i riksdagen. Finns 15 stycken med 17 ledamöter i varje plus suppleanter.
Utskottsbetänkande: De förslag till beslut som utskotten lämnar till riksdagen.
Valkrets: Sverige är indelat i 29 valkretsar som i huvudsak sammanfaller med länen. Varje valkrets utser sina riksdagsledamöter i riksdagsvalet.
Votering: Omröstning. Kan ske genom att ledamöterna reser sig eller genom elektronisk rösträkning (se öppen omröstning).
Öppen omröstning: När det framgår hur varje enskild ledamot röstat. Resultatet redovisas elektroniskt på en tavla i kammaren.