I nätverket ingår en ansvarig för varje parti.

– Alla tycker inte som jag även om min uppfattning delas av många. Nätverket handlar inte om att skapa en gemensam linje utan om att få en debattarena, säger hon.

– Vi bildar jaktföreningar, fiskeföreningar, konstföreningar, idrottsklubbar men har saknat en plattform för att diskutera demokrati.

Nationalekonomen Anne-Marie Pålsson – mamma till det så kallade pigavdraget – lämnar riksdagen efter valet och skriver nu på en bok om sina åtta år där.

– Riksdagen är hjärtat i den svenska demokratin men fungerar inte bra. Den har tömts på hela makten, säger hon.

Pålsson jämför med USA där det är fullt naturligt med en diskussion om att Barack Obama kanske inte får igenom sina förslag i kongressen.

– I Sverige skulle det vara något oerhört, säger hon.

Pålsson tycker att riksdagen borde kunna säga nej, skicka tillbaka ett förslag, utan att det betraktas som konstigt. Men framför allt vill hon ha en mer öppen process, dialog och voteringar i den egna riksdagsgruppen.

Sedan 1970 med partistöd, enkammarriksdag och ny grundlag har det gradvis gått utför, tycker hon. Pålsson tror inte personval är lösningen eftersom partieliten efter valet i vanlig ordning sköter rangordningen och förutom partipiskan har en rad belöningssystem att ta till – uppdrag, utskottsplatser, ministerposter.

Hon tror på en förändring i små steg, där pengarna kan spela en central roll. Om de till exempel betalas direkt till riksdagsledamöterna så skulle deras ställning stärkas gentemot partieliten.

– Det centrala är att inse att dagens ordning inte är bra. Då blir man villig att ändra på saker, säger hon.

Även om nätverket inte skapats för riksdagsledamöter som hamnat i kläm när partipiskan viner, så fyller det en sådan funktion. Det tycker Camilla Lindberg (FP), som kände sig utfryst när hon som enda borgerlig röstade mot FRA-lagen, liksom Solveig Ternström (C) som tänker gå emot den nya lag som tillåter att gamla kärnkraftsreaktorer ska få ersättas med nya.

Båda tycker att det är bra att kunna få stöd och diskutera riksdagens roll med ledamöter från andra partier.

– Det är ett stöd för alla som behandlats illa i den egna gruppen och det är intressant att se att det ser likadant ut i alla partier. Det finns ett missnöje med att betraktas som röstboskap, säger Lindberg till TT.