Det senaste budet är att presentationerna ska ske någon gång nästa vecka.

Orsaken till förseningen är att partierna inte är överens om finansieringen, eftersom den påverkar andra inslag i den ekonomiska vårmotionen som ska läggas fram den 3 maj.

I onsdags sade Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin att en gemensam redovisning skulle ske i slutet av veckan. De tre partiernas motion om infrastruktur lämnades in samma dag. Men i den saknas de konkreta förslagen.

I stället talas i den allmänt om behovet av ekonomiska styrmedel, utan att några siffror anges. De rödgröna klargör bara att de vill införa kilometerskatt, dock utan att tala om storleken.

Även en förändrad koldioxidskatt är att vänta för att gå i land med en storsatsning på järnvägar, spårvagnar, utbyggd sjöfart och busstrafik. Den ska även delvis finansieras med lån i Riksgälden.

Finansminister Anders Borg tycker att det är bekymmersamt att oppositionen delvis vill finansiera satsningarna på nya järnvägar med lån i Riksgälden.

När många människor är oroliga för sin ekonomi är det viktigt att vara ett av de länder i Europa som har lägst räntor tack vare starka offentliga finanser, resonerar han.

– Då är det inte rätt nyhet att man ska låna tiotals eller hundratals miljarder extra. Det är absolut fel, säger Borg och hänvisar till att stora upplåningsbehov slår igenom på räntorna.

Borg påminner om att dagens ordning, där infrastruktur finansieras med anslag i budgeten infördes för 30—40 år sedan, därför att det gamla systemet med lån och avskrivningar inte fungerade bra.

Att regeringen också ökat upplåningen för infrastruktur har att göra med investeringar som hänger samman med trängselskatten i Stockholm. Det är lätt att försvara, framhåller Borg.

– Då finns en säkerhet i att lånefinansieringen motsvarar framtida intäkter, säger han.

– Men breda stora avsteg från budgetreglerna på infrastrukturområdet tror jag inte är bra för trovärdigheten.

Bristen på besked gör de rödgröna till ett tacksamt mål för angrepp från regeringen och andra kritiker.

Eftersom det inte finns några rödgröna siffror för hur låg eller hög den rödgröna kilometerskatten för tung trafik ska vara använder sig sådana som finansministern och näringsminister Maud Olofsson av det förslag om 2 kronor per kilometer som Miljöpartiet föreslog i höstas i sin budgetmotion.

– Det skulle innebära en merkostnad på 200.000—300.000 kronor per år och lastbil. Det är nästan kostnaden för att ha en chaufför till på passagerarsätet i en bransch med små marginaler, säger Anders Borg.

Gång på gång den senaste tiden har han särskilt riktat in sig på MP i sin kritik och anklagat partiet för att vilja driva människor från glesbygden med sina förslag om höjda skatter på även bensin och diesel.

Skogsindustriernas vice vd Elisabet Salander-Björklund hävdade, sida vid sida med Maud Olofsson, häromdagen att en kilometerskatt skulle innebära en fördyring på 1,8 miljarder kronor för skogsindustrin och äventyra uppemot 30.000 jobb.