– Generellt brukar rörelserna, alltså ökningarna och minskningarna, vara större i riksdagsvalet än i landstings- och kommunvalet, säger Folke Johansson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Moderaterna hamnade på runt 30 procent i valet till riksdagen medan Socialdemokraterna fick ungefär en procentenhet till av rösterna.

Ett genomsnitt av rösterna i kommunalvalet ser helt annorlunda ut. Där hamnar M på 26,2 procent medan S får 32,4 procent.

En förklaring till att Moderaterna går bättre på riksplanet kan vara att många M-väljare har stort förtroende för statsminister Fredrik Reinfeldt. I Sveriges Televisons vallokalsundersökning svarade hela 45 procent av Moderaternas väljare att Reinfeldt varit mycket betydelsefull för deras val.

– Jag tror att det kan förklaras en hel del med ett förtroende för den här regeringens politik och i det ingår Fredrik Reinfeldt och finansministern, Anders Borg har nog också bidragit en hel del, säger Johansson.

Att S inte går ner lika mycket i kommunerna och landstingen som på riksplanet är inget nytt fenomen. Folke Johansson säger att väljarförändringar märks mer i ett riksdagsval.

– Om någon överväger att rösta olika byter man i första hand parti i riksdagen. På kommunal nivå till exempel röstar man på helt andra kriterier. Där påverkar kommunala och regionala sakfrågor och eventuellt lokala personer. Och de ändrar ju sig inte på samma sätt som politiken på nationell nivå, säger han.

Det märks bland annat i Malmö där även om S tappar jämfört med förra valet så är partiet fortfarande störst. Något som bland annat förklaras med att kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu är en stark kraft.