Läs om valkretsar, interpellationer och talmannens uppgifter.
Folket väljer
Vart fjärde år utser svenska folket de politiker som ska sitta i riksdagen. Valdagen infaller alltid den tredje söndagen i september. För att komma in i riksdagen måste ett parti få minst 4 procent av rösterna i hela riket eller minst 12 procent i en valkrets. Sverige är indelat i 29 valkretsar som i huvudsak sammanfaller med länen. Till varje valkrets hör ett visst antal riksdagsplatser som står i proportion till antalet invånare. Väljarna avgör med sina röster vilka politiker som ska representera valkretsen i riksdagen. Det finns också möjlighet att personrösta på en enskild kandidat.
Talmannen leder
Riksdagens arbete leds av talmannen. Han eller hon utses bland riksdagens ledamöter. När en ledamot blivit vald till talman måste han eller hon förhålla sig politiskt neutral. Det är talmannen som planerar och leder riksdagens arbete, exempelvis som ordförande när riksdagen sammanträder i plenum. Det finns också tre vice talmän. Till talmannens uppgifter hör också att föreslå statsminister efter val, se nedan.
Utser statsminister
En av riksdagens främsta uppgifter är att godkänna vem som i egenskap av statsminister ska få bilda regering. Detta kallas parlamentarism, det vill säga att regeringen måste stödjas eller åtminstone accepteras av riksdagens majoritet. I praktiken har Sverige tillämpat parlamentarism sedan 1917. Det skrevs in i grundlagen 1974.
Stiftar lagar
Riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar och att godkänna statsbudgeten. Förslag kan komma antingen från regeringen, och kallas då propositioner, eller från riksdagens ledamöter, och kallas då motioner.
Arbetet i utskotten
Det är framför allt riksdagens utskott som sköter arbetet med lagförslagen. Det finns 15 utskott som är ansvariga för varsitt politikområde. Några exempel är försvarsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och kulturutskottet. Dessutom finns EU-nämnden, där regeringen rådgör med riksdagen om vilken linje Sverige ska driva i Bryssel. Utskotten analyserar och diskuterar propositioner och motioner. Det utmynnar i ett betänkande och förslag till beslut som lämnas till riksdagen. Platserna i utskotten fördelas mellan partierna efter hur många mandat de har i riksdagen.
Debatter
Debatter hålls ofta i riksdagen. Det kan till exempel ske innan man fattar beslut om ett lagförslag. Det hålls också ett antal fasta debatter varje år, exempelvis den allmänpolitiska debatten och om utrikespolitiken. Debatterna är alltid offentliga, det vill säga vem som helst får komma och lyssna.
Omröstningar
Är det uppenbart vad riksdagens majoritet anser kan beslut tas med acklamation, det vill säga utan rösträkning. Annars begärs votering. Räkning kan göras antingen genom att ledamöterna reser sig eller med knapptryckning. I det senare fallet framgår det av protokollet hur varje enskild ledamot röstat.
Frågor till statsråden
Riksdagens ledamöter kan också på olika sätt kräva besked från regeringen i aktuella ämnen. En interpellation innebär att statsrådet i fråga kommer till riksdagen och besvarar frågan muntligen, oftast med efterföljande debatt. En så kallad skriftlig fråga besvaras endast skriftligt. Dessutom hålls det varje vecka frågestund i riksdagen då statsråden är närvarande och svarar direkt.
Källor: Riksdagen.se, Val.se, NE.se