När vallokalerna stänger på söndagen startar ett febrilt arbete vars resultat är avgörande för hur landet kommer att ledas de kommande fyra åren. DN.se förklarar hur det går till.
Räkningen av rösterna börjar när vallokalerna stängt klockan 20 på söndagkvällen. Röstmottagarna räknar då både förtidsrösterna och de röster som lagts under valdagen i respektive valdistrikt. Storleken på valdistrikten varierar men omfattar normalt mellan 1.000 och 2.000 röstberättigade personer.
Först räknas riksdagsvalet, därefter kommunvalet och sist landstinget. När ett valdistrikt är färdigräknat rings resultatet in till Valmyndigheten. Det registreras i myndighetens datasystem och publiceras på sajten val.se.
Redan kl 20 kommer en första prognos om valresultatet. Den baseras på en enkät som görs vid vallokalerna av SVT i samarbete med statsvetare.
De första resultaten från rösträkningen beräknas komma cirka klockan 20.20. Någon gång mellan klockan 22.00 och 22.30 går det normalt sett att fastslå med viss säkerhet hur mandatfördelningen i riksdagen kommer att bli. Vid 01.30 avslutas valnattens rösträkning..
Men det behöver inte vara klart för det. Om det blir ett ovanligt jämnt val kan den slutliga räkningen innebära överraskningar. Till att börja med ska förtidsröster som inte hunnit fram till vallokalerna på valdagen räknas. Det sker onsdagen därefter. Dessutom räknas alla röster för säkerhets skulle en gång till på länsstyrelserna. Då registreras även personkryss.
Rösterna ska översättas till mandat, det vill säga hur många platser de olika partierna ska få i riksdag, kommuner och landsting. Det görs när det gäller riksdagen i två steg.
Först fördelas valkretsmandaten. I riksdagsvalet är landet är indelat i 29 valkretsar, som i huvudsak följer länsgränserna. Till varje valkrets hör ett antal riksdagsmandat, hur många beror på folkmängden. 310 av de 349 riksdagsplatserna är valkretsmandat.
Men för att fördelningen av platser i riksdagen så väl som möjligt ska avspegla hur svenska folket som helhet röstat, finns det också utjämningsmandat. När de fördelas räknas hela landet som en enda valkrets. De 39 utjämningsmandaten delas sedan ut till de partier som fått för få mandat från valkretsarna, sett till det totala antalet röster.
Även i landstingsval används utjämningsmandat, men inte i kommunalval.
För att ett parti ska kunna få riksdagsmandat måste det ha fått minst 4 procent av rösterna i landet som helhet eller minst 12 procent i någon valkrets. I landstingsvalen är spärren 3 procent medan kommunalvalet inte har någon spärr.