Läs om remisser, propositioner och arbetet i riksdagens utskott.
1. Utredning. När regeringen bestämt sig för att den vill lägga fram ett lagförslag tillsätts en utredning. Lagens huvudsakliga inriktning är klar men detaljer behöver preciseras och svårigheter identifieras. Gruppen som ska göra utredningen kallas för kommitté och kan bestå av en eller flera experter, tjänstemän och politiker.
2. Remiss. Utredningen resulterar i ett betänkande som regeringen skickar ut på remiss. Det betyder att organisationer, myndigheter och kommuner får ha synpunkter på förslaget.
3. Lagrådet. Efter att regeringen tagit ställning till remissinstansernas påpekanden skrivs en första version av lagförslaget som skickas till lagrådet på remiss. I lagrådet sitter jurister med erfarenhet från Högsta domstolen eller Regeringsrätten. De granskar om förslaget är förenligt med redan gällande lagar.
4. Proposition. Därefter lägger regeringen fram sitt färdiga lagförslag, kallat proposition, för riksdagen.
5. Bordläggning. Riksdagen bordlägger propositionen, det vill säga noterar att den är mottagen och ska beredas för beslut. Propositionen remitteras (skickas) till det utskott som är ansvarigt för det område som lagförslaget hör hemma inom.
6. Utskottsberedning. Utskottet bereder lagförslaget, det vill säga analyserar innehållet och tar fram ett förslag till hur riksdagen ska besluta. Det finns utskott för 15 olika fackområden, till exempel försvaret, arbetsmarknaden och kulturen. Fördelningen av platserna i utskotten följer styrkeförhållandena i riksdagen. Utskotten bereder också förslag från riksdagsledamöter, så kallade motioner.
7. Partigrupperna. Utskottets ledamöter stämmer av med respektive partigrupp vilken linje de ska driva i frågan.
8. Betänkande. När utskottets arbete är klart lämnas ett betänkande med förslag till beslut till riksdagen. Utskottsledamöter vars uppfattning avviker från majoritetens förslag kan skicka med reservationer och följdmotioner, det vill säga egna alternativa förslag.
9. Debatt. Betänkandet debatteras i riksdagen (i plenum, det vill säga ett sammanträde för alla ledamöter). Debatterna och protokollen från dem är alltid offentliga.
10. Beslut. Sedan är det dags att fatta beslut. Om det råder mer eller mindre enhällighet tas beslut med acklamation, det vill säga utan rösträkning. Annars begärs votering. Då visar protokollet hur varje enskild ledamot har röstat.
11. Verkställande. Regeringen verkställer beslutet med hjälp av departementen och myndigheterna. Lagen publiceras i SFS, svensk författningssamling.