I årets val röstar vi efter vad vi tycker om partiledarna, Rut och några extra kronor i plånboken, en effekt av partiernas koncentration på mitten. Statsvetaren Henrik Oscarsson saknar perspektiv och stora visioner – inte hos partierna utan hos väljarna.
Svenskar är vana vid att tänka blockpolitik. Trots att vi upprörs av översvämningskatastrofen i Pakistan, vill ha bättre bredband, fler lekparker eller en ny väg till byn där vi bor så slutar det ofta med att vi på valdagen väljer utifrån klassiskt blåröda frågor.
Välfärd, skatter, privat och offentligt. I årets val kommer de klassiska höger-vänster-frågorna inkomstskatten och rut-avdraget spela störst roll för blockbytarna, tror Henrik Oscarsson, Sveriges främsta forskare på väljarbeteende och medansvarig för svenska Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.
Han har slutat bli förvånad när han undersöker svenskarnas viktigaste valfrågor.
- I våra undersökningar ställer vi frågar vi om allt från vargjakt till trupper i Afghanistan och kloning av stamceller. Men det som alltid hamnar tio-i-topp är tunga vänster-högerfrågor.
Svenska väljare är traditionella. Vi tänker och beter oss ofta som ”vi brukar göra”, men påverkas också av tidsandan och vår egen situation. I årets val sticker några saker ut som kan påverka hur vi tänker när vi väljer – och om vi väljer – enligt Henrik Oscarsson.
- Alliansalternativen. Med årets två tydliga laguppställningar kommer väljarna, förutom att tänka höger eller vänster, fundera mer än tidigare på de båda blockens samarbetsförmåga och regeringsduglighet. Har alliansen visat att de kan regera eller inte? Hur ser förutsättningarna för de rödgröna ut att samsas i en regering?
- Hög arbetslöshet. För den som blivit av med sitt jobb minskar sannolikheten med femton procent att man går och röstar. Hittills har arbetslösa röstat mer åt vänster än höger jämfört med dem som har ett jobb och inte är direkt beroende av samhällets skyddsnät.
- Sverigedemokraterna. Uppstickarpartiets framgångar i opinionsmätningarna kan öka valdeltagandet genom att fler väljare tänker att just deras röst är viktig för att mota bort eller hjälpa SD in i riskdagen.
Eftersom slaget om regeringsmakten står bland mittenväljarna har partierna rört sig mer och mer mot mitten och blivit mer lika varandra. Det har i sin tur gjort oss väljare mer benägna att byta block.
- Ideologiskt sett är det inte ljusår mellan Reinfeldt och Sahlin. Det är också förklaringen till att den borgerliga alliansen över huvud taget regerar, säger Henrik Oscarsson.
När väljare upplever att det är små skillnader mellan partierna kan det få fler konsekvenser än blockhoppande. Vissa röstar inte alls, ”det spelar ju ändå ingen roll vem som vinner”. Andra väljer att rösta på ett mindre traditionellt parti som sticker ut mer, som Feministiskt initiativ, Piratpartiet eller Sverigedemokraterna.
- Vad man tycker om partiledarna får också större betydelse när man upplever att partiernas politik är likriktad.
En annan tendens i tiden är ökade klyftor som påverkar hur vi röstar. Unga brukar rösta mer rött och äldre mer blått, men står i dag längre ifrån varandra än någonsin i sina åsikter. Störst är skillnaden mellan äldre män som till stor del röstar borgerligt och unga kvinnor som röstar på miljöparitet.
Årets valrörelse har varit speciell på fler sätt, enligt valforskaren Henrik Oscarsson. Traditionellt blocktänkande dominerar fortfarande, men den ideologiska diskussionen har lyst med sin frånvaro. Stora tankar om samhället och framtiden har konkurrerats ut av frågan ”vad tjänar jag på det här”. Väljarna, och medierna, verkar ha drabbats av tunnelseende och räknar kronor och ören istället för att prata politik, säger han.
- Min spaning är att vi ser mer av det nu än i tidigare val, privatekonomerna får mycket utrymme, det är väldigt mycket plånbok.
Hans teori är att de rödgröna, som tjänar mest på att prata ideologi och jämlikhet, kan ha haft svårt att nå ut med sitt budskap. Men också att den ideologiska diskussionen dör ut i takt med att partierna närmar sig varandra på mitten.
- Det är möjligt att det växer fram en väljare som bryr sig mer om privatekonomiska frågor när det inte är så stora ideologiska skillnader mellan partierna längre. Kampen om välfärdsstaten är över. Moderaterna har gett upp sitt motstånd och Socialdemokraterna har vunnit slaget om den svenska modellen. Då bryr vi oss kanske mer om några kronor hit och dit i den egna plånboken.