Den rödgröna oppositionen har fått kritik från borgerligt håll för sin föreslagna klimatpolitik, som bland annat innebär höjd bensinskatt.
– Vi vågar säga detta före valet. Statsminister Fredrik Reinfeldt säger att kanske, eventuellt ska de höja bensinskatten. Hur mycket och när? undrar S-ledaren Mona Sahlin.
– Ska han vara lika feg och fräck som förra valet, då han kritiserade bensinskattehöjningar före valet och sedan höjde dem efter?
Höjda bensinskatter är en viktig del av omställningspolitiken, säger hon. Skatten är en del i att finansiera viktiga satsningar på infrastruktur exempelvis kollektivtrafiken.
Höjningen med 49 öre gäller hela mandatperioden. Det kommer inga fler höjningar, understryker hon.
Enligt Reinfeldt slår höjd bensinskatt orättvist hårt mot låginkomsttagare och glesbygdsbor.
– Det är en råsop i magen på glesbygdsbor, låginkomsttagare och företagare, säger han.
Sahlin kontrar med att Reinfeldts politik "är en råsop i magen på glesbygd och företag" eftersom den saknar investeringar i jobb, tillväxt, infrastruktur och välfärd".
– Man ska inte bara behöva köra bil i glesbygd utan också leva, gå i skolan och arbeta och vi har en annan fördelningspolitik för skatterna, vilket vi visar på måndag (då skuggbudgeten presenteras).
En annan del i de rödgrönas överenskommelse är att återinföra förmögenhetsskatten, som fått ett nytt namn, "skatt på förmögna".
– Den gamla drog in sju miljarder. Vi säger att det är rimligt att beskatta de förmögna med fyra miljarder och vi vill göra det i dialog med näringslivet, säger Sahlin.
Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström är inte intresserad av att delta.
– Jag hoppas att han vill medverka till att investeringarna i Sverige blir större, svarar Sahlin.
– Hela vår inriktning handlar om att förbättra villkoren för företagen och för kompetens hos personalen.