– Om stabilitetspakten ska vara något mer än vackra ord på ett papper så måste den betyda mer än bläcket den är skriven med. Jag tycker att ­tiden nu är mogen för att ta debatten om det som EU inte ­vågat göra allvar av under många år, säger Mona Sahlin.

Mona Sahlin gav luft åt sina tankar första gången på DN Debatt på försommaren, men i sin nya bok ”Möjligheternas land” går hon ett steg längre och argumenterar för att länder som bryter mot EU:s stabilitetspakt (se faktaruta) inte längre ska få del av EU-medel, som jordbruksstöd och utvecklings­fonder.

EU-länderna håller för närvarande på att diskutera hur sanktionssystemet mot länder som missköter ekonomin ska se ut. Bakgrunden är att flera EU-länder den senaste tiden dragits med gigantiska budgetunderskott. Krisen i Grekland är den mest uppmärksammade.
Sverige har föreslagit att EU-länder med alltför stora budgetunderskott ska straffas med böter – först en mindre summa, sedan stigande. Det förs även diskussioner om att använda de olika stöden för att straffa länder som inte sköter sig.

– Jag tycker att bötestanken är mindre lyckad, även om jag inte utesluter den. Men om ett land medvetet under lång tid fortsätter att inte sköta sin ekonomi så är det rimligt att det som ger fördelar med Europasamarbetet – stödformerna – också blir en del av hur man ska hålla ordning och reda, säger Mona Sahlin.

Finansminister Anders Borg ­sitter med i den grupp som just nu förhandlar om EU:s nya sanktions­system och tycker att Mona Sahlin missat hur den senaste tidens diskussioner gått. Att använda EU-­stöden som påtrycknings­medel är inte främmande för finans­ministern.

– Det är exakt den typen av åtgärder som övervägs i gruppen och det är väl bra att Socialdemokraterna har insett det, säger Anders Borg.

Han tillägger att det finns en enighet kring ett system med tidigare sanktioner, men exakt hur de ska utformas är fortfarande en öppen fråga.

– Vi har ett möte i början av september där jag förutsätter att det ska komma mer konkreta förslag.