Däremot skulle det inte ge partiet en vågmästarroll i riksdagen. Oppositionen får nämligen 50,0 procent mot regeringspartiernas 42,5 procent.

För de borgerliga partierna är det en statistiskt säkerställd minskning både sedan partisympatiundersökningen i maj och valet 2006.

I SCB:s majundersökning fick Sverigedemokraterna 3,0 procent.

Av SCB:s siffror går det inte att klart utläsa vilka partier som förlorat väljare till Sverigedemokraterna. Trots att SD enligt SCB alltså skulle få 5,1 procent av rösterna om det hade varit val i november, en högre notering än C, KD och lika mycket som V.

SD hamnar i gruppen övriga, där partiet klart dominerar. Piratpartiet är näst störst i gruppen övriga.

Till gruppen övriga har Moderaterna förlorat 1,1 procent, Socialdemokraterna 0,5, Vänsterpartiet 0,2 och Centerpartiet 0,1 procent.

Miljöpartiet tar väljare från både höger och vänster. Av Socialdemokraternas väljare, jämfört med riksdagsvalet 2006, har 0,8 procent gått till MP, från C har 0,4 kommit, från FP och M vardera 0,3 procent.

Socialdemokraterna har jämfört med riksdagsvalet 2006 förlorat 0,8 procent till Miljöpartiet och 0,5 till övriga partier men vunnit från Vänsterpartiet 0,4, Folkpartiet 0,3 och Centerpartiet 0,2.

Moderaterna har förlorat 0,3 procent till Miljöpartiet och cirka 1,1 procent till övriga men vunnit 0,5 procent från Centerpartiet.

SCB:s siffror bekräftar att regeringspartierna har en tuff väg fram till valet, om de vill bli omvalda.

– Det block som leder i den här SCB-mätningen har i 10 av 11 fall tidigare också lett efter valet, säger professor Sören Holmberg till TT.

Redan 2007 konstaterade han att det var "rökt" för regeringen att vinna nästa val, om man jämförde med historiska erfarenheter. Han byggde det bland annat på att så stora skillnader mycket sällan tas in samt att sittande regeringar i stort sett alltid tappar röster i val. I Sverige har det skett i 15 av 19 val sedan andra världskriget.

– Men historiska data i alla ära, det är möjligt att de är mindre intressanta nu när rörligheten i väljarkåren är större än någonsin. Men det är ändå intressant att notera att de måste göra bättre ifrån sig än de historiska siffrorna för att klara sig, säger han.

Regeringens budget i höstas med ytterligare ett jobbskatteavdrag har uppenbarligen inte betalat sig än. Det slår igenom först nästa år, men de tre tidigare jobbskatteavdragen har tydligen inte betalat sig.

– Det är intressant att notera den stora åldersskillnaden i stödet. Det är framför allt bland de äldre som regeringen har stöd. Men bland de yngre har de bara stöd av 30 procent. Det är en väldigt stor skillnad, säger Sören Holmberg.

Det verkar också som om den klassiska klassröstningen visar sig tydligare. I storstäderna är till exempel moderaterna mycket starka och Socialdemokraterna svaga medan det är tvärtom i till exempel Norrland.

Professorn i statsvetenskap och socialdemokraten Ulf Bjereld tror att SCB-mätningen innebär att de rödgröna partierna nu får arbetsro att under lugna och ordnade former formulera sin gemensamma politik inför valet 2010.

– För den borgerliga alliansregeringen var SCB:s mätning ett bistert besked. Ordförandeskapet i EU går mot sitt slut, och de tio månaderna fram till valet riskerar att präglas av finanskrisens efterverkningar i form av ökad arbetslöshet och ökat utanförskap. Saab-händelserna och sjukförsäkringskrisen innebär en politisk uppförsbacke för regeringen inför julen, säger han till TT.

– För alliansregeringen gäller det nu att försöka återta det inrikespolitiska initiativet och hålla samman regeringen samtidigt som Kristdemokraterna och Centern får möjlighet att profilera sig lite extra inför väljarna, säger han.