Mellan 100.000 och 150.000 röster återstod på tisdagen att räkna i valet 2010. Det är röster som inte hann fram till vallokalerna på valdagen, exempelvis utlandsröster, förtidsröster och brevröster.
Och det är de här rösterna som kan avgöra hur Sverige kommer att regeras de närmaste fyra åren. De kan göra att valresultatet tippar över så att Alliansen får egen majoritet i riksdagen.
Sannolikheten för detta kan vara så stor som 50 procent, enligt statsvetaren Olle Folke, expert på kvantitativa studier av valsystemet.
– Det här är absolut inte avgjort, säger Olle Folke till DN.se
– Om man tittar på hur den slutgiltiga rösträkningen förändrade resultatet i valet 2006 så är sannolikheten mellan 25 och 50 procent att Alliansen får egen majoritet i riksdagen.
Läget efter rösträkningen under valnatten är att Alliansen har 172 platser i riksdagen, de rödgröna 157 och Sverigedemokraterna 20. De borgerliga behöver alltså kapa åt sig tre nya mandat under sluträkningen för att kunna regera med egen majoritet i riksdagen.
Hur många av de oräknade rösterna dessa tre mandat motsvarar går inte att säga bestämt. Det beror nämligen inte bara på vilka partier de lagts på, utan också till vilka valkretsar de räknas.
310 av de 349 riksdagsmandaten är knutna till de 29 valkretsar som Sverige är indelat i (följer i stora drag länsgränserna). I vissa valkretsar ligger partierna, efter den preliminära räkningen, närmare än i andra att få ett ytterligare mandat. Hamnar de sena rösterna där är sannolikheten större att de förändrar mandatfördelningen.
De möjliga utfallen av sluträkningen är alltså många. Olle Folke laborerar med scenarier där så lite som 1.000 röster kan leda till förändringar i riksdagsmajoriteten.
– Sannolikheten för att just det skulle ske är förstås liten. Men när det handlar om så många som 100.000 röster eller fler, då är det högst möjligt det sker en förändring av majoriteten, säger Olle Folke.
Övriga mandat, 39 av de totalt 349, kallas utjämningsmandat. När de fördelas räknas hela landet som en enda valkrets. Efter att denna beräkning gjorts, jämförs resultat med fördelningen av valkretsmandaten. För att kompensera skillnaderna delas utjämningsmandaten ut till de partier som missgynnats i valkretsfördelningen.
Syftet är att mandatfördelningen i så stor utsträckning som möjligt ska avspegla hur svenska folket som helhet har röstat. Även fördelningen av utjämningsmandaten kan påverkas av den slutgiltiga räkningen.
Den preliminära mandatfördelningen har missgynnat Allianspartierna så till vida att de tillsammans, sett till det totala antalet röster, borde ha fått två mandat till. Det beror på att de borgerliga haft marginalerna emot sig när valkretsmandaten fördelats. Utjämningsmandaten har sedan inte räckt till för att kompensera detta.
Men dessa marginaler kan alltså komma att skiftas när de sista rösterna räknas.
– I valet 2006 var det främst Moderaterna som gynnades av den slutgiltiga rösträkningen, säger Olle Folke.
Sluträkningen kallas traditionellt onsdagsräkningen, efter som den ska vara klar onsdagen närmast efter valet. Valmyndigheten meddelar dock att resultatet i år kan bli försenat till torsdag.
Läs mer om mandatfördelningen hos Valmyndigheten.