Debatten i Sveriges Television inleddes med att statsministern och oppositionsledaren båda underströk att Sveriges ska ställa upp solidariskt och ge sitt stöd till EU:s gemensamma ansträngningar för att komma tillrätta med den kris som inletts med statsfinansiell kollaps för Grekland.

Mona Sahlin menade visserligen att euroländerna har huvudansvaret för att bistå de krisande sydeuropeiska länderna, men att alla EU-länder, inklusive Storbritannien, måste vara med i samverkansarbetet i det läge som råder. Fredrik Reinfeldt hade ingen annan åsikt.

Därefter påpekade dock Sahlin att den kris som nu synes vara i antågande i Storbritannien påminner om den svenska krisen i början av 90-talet, då Sverige regerades av Carl Bildts borgerliga regering.

Kan man då stå för vidlyftiga reformlöften? undrade programledare Anna Hedenmo.

– Det kan ingen politiker göra, garderade sig Sahlin och hävdade att socialdemokrater aldrig sviktar när det gäller ekonomiskt ansvar.

Fredrik Reinfeldt framhöll att Sverige nu står fram som det lysande undantaget bland EU:s medlemsstater, exemplifierat med en statsskuld som nu ligger lägre än den gjorde 2006 när S-regeringen ledd av Göran Persson avgick och efterträddes av den borgerliga fyrpartiregeringen.

Hur Sverige ska hantera ett läge där ökad arbetslöshet hotar om de senaste krissignalerna slår igenom i nedgång i ekonomin var däremot inget de båda huvudkombattanterna i årets valrörelse kunde enas om. Förutom att kampen för jobben ska stå i centrum.

Vem är bäst av er två i kristider? undrade Anna Hedenmo.

Mona Sahlin valde att parera med att det var ”en fånig fråga”. Och fortsatte:

– Vi rödgröna prioriterar jobben. Bara så kan ekonomin klaras.

Pressad på mer klara besked sade hon:

– När jag säger att jag tror på jobb och drivkrafter så innehåller det även solidaritet och omsorg. Jag tror på rätten till arbete och plikten att arbeta, krav på att ta arbete ska finnas, sade hon.

Sahlin och Reinfeldt tävlade om vems politik och ideologi som bäst värnar den skattefinansierade välfärden. Enligt moderatledaren vill de rödgröna partierna höja skatterna för tre miljoner löntagare.

– Det handlar om kanske 150 kronor i månaden för att de ska få höjd a-kassa.

– Och det är fyra miljoner som får sänkt skatt med vår politik, kontrade Sahlin som hävdade att det finns sju miljoner löntagare i Sverige – Reinfeldt angav talet till fyra miljoner.

– Anständigheten kräver att talen presenteras korrekt, sade Reinfeldt.

Pressad på vad samarbetet med Vänsterpartiet, som just avslutat en kongress där beslut om att verka för stora och kostsamma välfärdsförstärkningar tagits, ger för signaler svarade Sahlin:

– Alla som följt Vänsterpartiets kongress ska veta att vi i ledningen för de rödgröna står för vår gemensamma linje. Vänsterpartiet är fortfarande ett eget parti, underströk S-ledaren.

Höjd bensinskatt, hur drabbar den oss, hur ska man klara en sådan här på landsbygden där bilen verkligen behövs? undrade en pensionär med adress Mona Sahlin.

– För den som kör cirka 1.000 mil betyder vår bensinskattehöjning ungefär 490 kronor. Men för en pensionär slår den inte så, eftersom vi sänker deras skatt, sade Sahlin som betonade att miljömålen är drivande bakom förslaget om höjd skatt på bränslen.

Fredrik Reinfeldt förklarade gång på gång att skattehöjningar inte skapar några jobb. Och tillade när de rödgrönas planerade skattehöjning på drivmedel kom upp, motiverad med miljöhänsyn:

– Poängen är att vi inte behöver höja några skatter, vi klarar våra miljömål ändå, sade Reinfeldt.

– Jag förutser inte några skattehöjningar under kommande mandatperiod.