Skolverket intar därmed samma position som tidigare Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och justitiekanslern (JK) i frågan. De svenska grundlagarna om yttrande- och tryckfrihet väger tyngre än alla andra lagar och skolan måste ge alla partier samma rätt att sprida sina budskap.

– Man kan inte stoppa ett parti. Undervisningen och utbildningen ska vara saklig och allsidig och det bygger på att man inte stänger ute sådant man inte vill höra utan i stället bemöter det i skolan. Skolan måste vara neutral och låta alla ståndpunkter komma till tals, säger Ulrika Lindmark, jurist på Skolverket.

En rektor kan välja att säga nej till alla partier med hänvisning till att skolan inte är en allmän plats, men det är ingen lyckad lösning, påpekar Skolverket och hänvisar till skolans demokratiuppdrag. En rektor är också i sin fulla rätt att bjuda in ett begränsat antal partier, till exempel de som är representerade i kommunfullmäktige, men om andra partier också vill komma till skolan är det omöjligt att säga nej.

Att Skolverket och andra myndigheter över huvud taget måste ta fram riktlinjer beror bland annat på att oroligheter uppstått när Sverigedemokraterna och andra partier på högerkanten kommit till skolorna och hamnat i bråk med grupper på vänsterkanten. Enligt Skolverket räcker det dock inte med en allmän oro i skolledningen för ordningen för att de besöken ska stoppas.

– Om man får indikationer om att det kan bli oroligt, till exempel via signaler på internet, så måste skolan förbereda sig genom att se till att polisen är på plats. Man kan också samarbete mellan skolorna för att se till att det finns fler vuxna på plats vid politiska besök och debatter, säger utbildningsrådet Peter Östlund.

Det går heller inte att säga nej till ett parti på grund av att några elever på förhand känner sig kränkta av budskapet som förväntas bli framfört vid besöket.

– Man kan inte låta befarade kränkningar, alltså sådana som inte inträffat, ligga till grund för att stoppa ett parti, säger Ulrika Lindmark.