Debatten om jobbsiffrorna blossade upp när statsministern gjorde ett felaktigt uttalande tidigare i år. I dag fortsätter den i riksdagen.
Det Fredrik Reinfeldt sade under en partiledardebatt i SVT:s Agenda var att antalet sysselsatta har ökat med 100.000 personer under alliansens regeringsperiod. Han tvingades dock snabbt ta tillbaka sitt påstående.
– Det har skett ett olyckligt fel i jämförelsen mellan de statistiska meddelandena från 2006 och 2009, konstaterade finansminister Anders Borg senare.
Vad som hänt var att Reinfeldts medarbetare som jobbat med underlaget inte tagit hänsyn till att mätmetoden förändrats. I september 2006 mätte Sverige ännu sysselsättningen i åldersgruppen 16–64 år. Numera används den internationella definitionen, vilket innebär att det är gruppen 15–74 som räknas.
I september 2006, den månad som den borgerliga alliansen vann valet, var antalet sysselsatta 4.440.000 personer. Då debatten ägde rum i januari 2010 var motsvarande siffra 4.399.000 personer, visar statistik från SCB.
Det tal som statsministern borde ha nämnt där i tevestudion var alltså 41.000.
Minus 41.000 personer i sysselsättning, vill säga.
Men nu är det inte riktigt så enkelt heller. För att jämförelsen ska bli relevant krävs att man studerar siffror hämtade under samma tid på året. Helst ska det vara så kallade ”oxmånader”, det vill säga statistik som noterats under de perioder folk arbetar som flitigast.
En sådan månad är november.
Dryga månaden efter valet, i november 2006, var antalet sysselsatta 4.457.000 personer. Motsvarande månad 2009 hade 4.469.000 personer arbete. Då har antalet sysselsatta visserligen ökat med 12.000 personer – men knappast de 100.000 som statsministern talade om.
Den ökning av antalet sysselsatta som regeringen gärna framhåller tycker dock inte Socialdemokraterna ger en rättvis bild av verkligheten.
I en interpellation som finansministern ska besvara i dag, tisdag, har partiet ifrågasatt regeringens uppgifter om arbetslösheten. Själva hävdar de att ”utanförskapet har ökat med 70.000 och antalet arbetslösa har blivit över 100.000 fler” under den borgerliga regeringsperioden.
Statistiken visar att påståendet stämmer. I november 2006 uppgick antalet arbetslösa till 279.000 personer – i november 2009 till 390.000 personer. Det vi ser är alltså en ökning med 111.000 personer.
Även Krister Näsén, utredare vid Statistiska centralbyrån, intygar att fler nu går utan arbete. Och det samtidigt som de sysselsatta har blivit fler. Utanförskapet är dock inte något som myndigheten redovisar.
Men, som Näsén påpekar, så är partiernas mätmetoder inte de bästa. Detta eftersom de inte tar hänsyn till att befolkningen vuxit under mandatperioden.
Att bara jämföra antalet är inte tillräckligt – andelen är ett bättre mått. Pratar man bara om antalet så missar man nämligen en eventuell befolkningsökning.
För att förklara argumentet tar vi ett extremt och inte särskilt verklighetsnära exempel:
Om antalet jobb i Sverige blir 10.000 fler under ett år, men befolkningen samtidigt ökar med 100.000, så ser vi visserligen en ökning av antalet sysselsatta – men samtidigt ökar andelen icke sysselsatta.
Svårigheterna att hänga med i de många turerna beror också på att politikerna väljer de datum som bäst passar deras ändamål då de hänvisar till statistiken; siffrorna skiljer sig ofta kraftigt åt.
– Hela förvirringen i debatten beror på att alla väljer olika tidpunkter vilket ger många olika siffror, konstaterar Krister Näsén.
Numera finns så kallad säsongsrensad statistik som tar hänsyn till tillfälliga toppar och dalar. Vill man tvunget jämföra två tidpunkter bör den användas framför de ursprungliga uppgifterna.
För att undvika alltför snurriga väljare skulle politikerna alltså göra klokt i att hålla sig till att, vid sidan av antal, berätta om sysselsättningsgraden. Då tas automatiskt hänsyn till att Sveriges befolkning har ökat med drygt 200.000 personer under den senaste mandatperioden.
Hur har då antal och sysselsättningsgrad förändrats under mandatperioden?
November 2006: 4.457.000 personer var sysselsatta, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på 65,9 procent av befolkningen i åldrarna 15–74 år.
November 2009: 4.469.000 personer var sysselsatta, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på 64,0 procent av befolkningen i åldrarna 15–74 år.
Summa summarum:
Antalet sysselsatta har ökat med 12.000 personer. (En siffra som dock faller inom felmarginalen och därför inte anses vara riktigt tillförlitlig, påminner statistikerna om.)
Men sysselsättningsgraden har samtidigt minskat med 1,9 procentenheter.
Fotnot: Här kan du läsa hur diskussionen gick under debatten.