Trettonåriga stortalanger i matte ska kunna söka till särskilda spetsutbildningar, föreslår regeringen. Fel tänkt, tycker oppositionen.
– Även studiebegåvade elever har rätt att utvecklas i sin takt. Ingen ska behöva rulla tummarna i klassrummet, sade utbildningsminister Jan Björklund när han presenterade förslaget på tisdagen.
Enligt honom finns det en liten andel högstadieelever som har sådan studiekapacitet att lärarna inte hinner tillgodose deras behov. I spetsklasserna ska eleverna kunna läsa kurser på gymnasienivå, tillsammans med likasinnade.
Björklund flaggade för spetsutbildningar på högstadiet redan i början av 2009. Då hade de första spetsklasserna i gymnasieskolan just fått klartecken. Det särskilda med dessa utbildningar är att de tar emot elever från hela landet och kan, om de vill, använda urvalsprov. Samma upplägg ska gälla för spetsklasserna på högstadiet.
Jan Björklund betonade att antagningstesterna har en avgörande betydelse. Elevernas fallenhet för de aktuella ämnena ska vara utslagsgivande.
– Jag tror att det finns rätt många välutbildade medelklassföräldrar som gärna skulle vilja se sina barn på sådana här utbildningar, och jag är rädd för ett system där föräldrarnas kontakter eller förmåga att tjata till sig en plats avgör, sade Björklund.
Han konstaterade också att det redan finns spetsutbildningar i form av musik- och idrottsklasser, där antagningstester tillåts för att sålla fram de bästa.
– Jag förstår inte varför det skulle vara tabu att också ha särskild undervisning för studiebegåvade elever i teoretiska ämnen på högstadiet. Vi har haft en socialdemokratisk jantelag som lagt en våt filt över sådana här initiativ i svensk skolpolitik under årtionden, sade Björklund.
Men Ylva Johansson, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor, tycker inte att Björklunds resonemang håller.
– Björklunds egen expertmyndighet, Skolverket, redovisade nyligen att både de duktiga och de svaga eleverna förlorar på en nivågruppering i tidiga åldrar, säger hon och får stöd av Miljöpartiets Mats Pertoft.
Därför blir det inga spetsklasser om de rödgröna vinner valet.
– Det är bra att man kan läsa gymnasiekurser på grundskolan, och det kan man redan i dag. Men jag ser inget behov av att segregera eleverna redan i årskurs sex, säger Ylva Johansson.