Efter en period då kärnkraftsbranschen stått i det närmaste stilla har nu en rad länder utbyggnadsplaner på sina ritbord. Kina kommer att minst femfaldiga sin kapacitet på 20 år. Ett snabbt växande behov av utsläppsfri energi ligger bakom.
I dag är ungefär 450 kärnkraftsreaktorer i drift i 30 länder. De står för 15 procent av världens elproduktion. De senaste decennierna har inte många nya kärnkraftverk byggts, och runt 70 reaktorer har rent av tagits ur bruk. Ändå har kapaciteten att producera el hela tiden ökat, eftersom man effektiviserat driften.
Under 2000-talet har dock intresset för utbyggnad tagit fart. Det beror både på att behovet av energi växer så det knakar i takt med att allt fler länder industrialiseras och att trycket ökar på att alstra så klimatneutral el som möjligt.
Utbyggnadsplanerna är störst i tillväxtländer i Asien, Afrika och Latinamerika. Också Ryssland satsar stort – landet tänker bygga en ny reaktor om året de närmaste åren.
Men det har tagits mer eller mindre tydliga steg mot nya reaktorer även i västländer. USA:s regering klubbade nyligen lånegarantier för två nya reaktorer i Georgia, det första amerikanska nybygget av kärnkraft på 30 år. Ytterligare 30 amerikanska reaktorer planeras.
Den internationella kärnkraftsorganisationen World Nuclear Association beräknar att världens kärnkraftskapacitet lågt räknat kommer att öka från 367 till 589 gigawatt mellan 2008 och 2030. Detta inbegriper de nuvarande kärnkraftsländernas planer plus de ännu kärnkraftslösa länder som planerar att satsa.
Av de nuvarande länderna kommer Brasilien, Kina, Pakistan och Sydafrika att stå för de största relativa ökningarna – fyra- eller femdubblingar – medan USA och Frankrike kommer att ha störst absolut kärnkraftskapacitet 2030, liksom de har redan i dag.
Bland de länder som planerar kärnkraft märks Turkiet, Egypten, Polen och staterna i Persiska vikens samarbetsorgan GCC: Saudiarabien, Oman, Bahrain, Qatar, Kuwait och Förenade arabemiraten.
Så långt organisationens mest konservativa bedömning. Den har en maximiprognos också. Den pekar på en kapacitetshöjning till 1.200 gigawatt fram till 2030. I det scenariot skulle Kina toppa i absoluta tal och följas av USA och Ryssland.
Iran, vars kärnenergiprogram är föremål för misstro från omvärlden, tros få en kapacitet på mellan 3 och 10 gigawatt år 2030. Sverige beräknas gå från dagens 9 till mellan 10 och 15 och Finland från dagens 3 till mellan 5 och 7.
Möjliga kommande kärnenergiländer som nämns är bland andra Australien, Bangladesh och Thailand.