I medieskuggan av Fredrik Reinfeldts framträdande och Piratpartiets intåg i EU-parlamentet har maktfördelningen avgjorts den gångna veckan. Slutresultatet blev mycket magert för de 18 svenska parlamentarikerna.
Inför EU-valet talades det mycket om att parlamentariker kan ha stor makt över lagstiftningen i de 27 medlemsländerna, större än riksdagsledamöter och i vissa fall till och med större än ministrar. Men det gäller bara de ledamöter som har de allra tyngsta posterna. Och när dragkampen om maktposterna nu avslutas står det klart att svenskar, finländare och danskar tillhör förlorarna.
De sista ordförandena för EU-parlamentets utskott väljs formellt i dag, måndag, och alla tunga poster är därmed tillsatta. Det är nu vi kan se vilka som blir huvudaktörer i förhandlingarna om EU:s lagstiftning de kommande åren.
Ordförandeposterna i de lagstiftande utskotten har gått till parlamentariker från Italien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Polen.
Bland de 14 posterna som vice talmän, som är permanenta ledamöter i förlikningsförhandlingarna med EU-regeringarna om nya lagar, dominerar de stora länderna Tyskland, Italien och Storbritannien. Men där finns också två grekiska parlamentariker, dock inte en enda nordbo.
Vänsterpartiets Eva-Britt Svensson har utsetts till ordförande för kvinnoutskottet, men det är inget av de tunga lagstiftande utskotten och arbetsbelastningen anses inte större än att ledamöterna också får ordinarie poster i andra utskott.
De svenska ledamöterna får nu sikta på att ta för sig i utskottsarbetet. En ny chans att slåss om att bli utskottsordförande kommer om 2,5 år.
Den mest omskrivne svenske parlamentarikern hittills är Piratpartiets Christian Engström, som blir ledamot i utskottet för rättsliga frågor. Men för den som undrar över var partiet hör hemma politiskt är det förmodligen viktigare att se vem Engström anställt som sin politiske assistent, enligt tesen ”Säg mig vem du umgås med och jag ska säga vem du är”.
För med Piratpartiet följer även nyliberala Frihetsfrontens ordförande Henrik Alexandersson in i EU-parlamentet. Frihetsfronten är förmodligen den politiska rörelse som på det mest grundläggande sättet ifrågasätter dagens offentligt finansierade välfärdssamhälle.
När EU-parlamentet möts i Strasbourg i september kommer omvalet av José Manuel Barroso som ordförande för EU-kommissionen att vara huvudfrågan. Socialdemokraterna och Liberalerna håller honom på halster. Men brittiska S-regeringens Europaminister Glenys Kinnock sa i veckan att hon är ”säker” på att S-gruppen till slut kommer att rösta för Barroso.