Det var Göran Persson som köpte de småländska björkmöblerna och sofforna i grönt, blommigt tyg. Den nye moderaten har låtit inredningen bestå och sätter prägel på sitt mötesrum bara genom att ta med sig Mamma Mia-versionen ur sin samling musikalmuggar.

Den svenska politiken har genomgått betydligt större förändringar än statsministerns kontor. Fredrik Reinfeldt flyttade in med en strategi för att vinna mittenväljarna för en politik med stora skattesänkningar och skärpningar av bidragssystemen som hans företrädare aldrig lyckats bli stora på. Hans andra stora fråga var att hålla ihop de borgerliga partierna, också det en historiskt svår gren. Nu har det gått tre år, och det har inte gått som han hade planerat.

– Nej, har du en karta och tror att du kan följa den, då har du inte varit statsminister. Där knackar det oväntade på din dörr närmast varje dag, säger han.

När finanskrisen kom skakade marken under hans fötter. Fredrik Reinfeldt säger att han fick svindelkänslor.

– När jag sade att vi stod på randen till en finansiell härdsmälta så menade jag verkligen det. Att se hur nära det var, att inse hur mycket större skadorna kunde ha blivit …

Det Reinfeldt är mest stolt över under sina tre år vid makten är att ha ökat drivkrafterna för att arbeta, att ha sänkt inkomstskatten. Han beräknar att det tillsammans med skärpningen av reglerna för arbetslöshetsunderstödet och and­ra bidragssystem har givit 130 000 nya jobb.

– Men så kom finanskrisen och vi kommer kanske att förlora 300 000 jobb. Det är en sådan otrolig frustration i detta.

Han refererar beräkningar på att en tredjedel av dessa förlorade jobb kanske aldrig kommer åter om politikerna hanterar situationen fel.

– Det är 100 000 fler arbetslösa, det motsvarar nästan hela effekten av det vi gjort!

Nu måste han förklara för väljarna varför utanförskapet i Sverige inte minskat, trots att det var alliansens viktigaste löfte.

– Det har skett en väldigt viktig förskjutning av hur utanförskapet ser ut. Vi har 40 000 färre förtidspensionärer i dag. Till det har vi 90 000 färre som är långtidssjukskrivna. Vad har vi fått i stället? Jo, vi har på kort sikt fått ökad arbetslöshet till följd av finanskrisen, framför allt i verkstadsföretagen.

Försäkringskassan beräknar att drygt 50 000 förtidspensionärer och sjukskrivna förlorar sin ersättning nästa år på grund av tids­begränsningsreglerna. Hur ska de kunna försörja sig?

– Vår idé med detta är att vi inte ska ge sjukförsäkringen till personer som har arbetsförmåga. De ska i stället finnas hos arbetsförmedlingen och i de ersättningssystem som finns kopplade till arbetsmarknaden. Om man säger sjukskrivning, då är man sjukskriven, man har inte arbetsförmåga.

Hur ser du på att människor nu går från att leva på sjukpenning till att leva på försörjningsstöd?

– Det är ingen uttalad idé om att fler ska leva på försörjningsstöd. Det är en av lågkonjunkturens negativa effekter och det handlar väldigt mycket om yngre människor.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är nu en av de högsta i Europa. Vad ska ni göra åt det?

– Av dem vi kallar arbetslösa yngre så studerar hälften heltid. Jag är inte säker på att deras självbild är ett liv präglat av arbetslöshet, snarare av studier och tentor. Men det är klart att vi har en del problem med hur yngre ska etablera sig i arbetslivet, bland annat att skolan inte är tillräckligt bra.

– Vi har satsat väldigt mycket på att vi ska ha högre ingångslöner i Sverige jämfört med andra länder, men det får också den konsekvensen att den som har mindre kunskaper och erfarenheter att erbjuda också får svårare att få sitt första jobb.

Forskning visar att unga som hamnar i bidragsberoende har svårt att ta sig ur detta. Vad kan ni göra för att bryta den utvecklingen?

– Så länge det är schysta villkor, så länge lönerna är avtalsmässiga, så tycker jag att vi ska akta oss för att peka finger och hävda att det är en massa jobb som inte behövs i det här landet.

Vad är det för jobb du tänker på?

– Enklare jobb. Vi ska inte fnysa åt McDonalds, enklare servicejobb, lokalvård, den typen av jobb som kan växa fram i förlängningen av vårt hushållsavdrag. Det är för många en möjlighet att få ett förs­ta jobb över huvud taget.

Spelar arbetsrätten någon roll i förklaringen till att Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet?

– Lagen om anställningsskydd påverkar inte nivån på arbetslösheten. Det är mer en diskussion om hur vi ska fördela den negativa effekten när någon sägs upp. Den som är sist anställd får gå först, vilket oftast är den som är yngre. Finns inte den regleringen så får någon annan gå. Då är jag rätt övertygad om att det i stället blir någon äldre, som inte hunnit med att fortbilda sig och inte är så attraktiv på arbetsmarknaden. Det tycker jag leder till större skada för vår arbetslinje än hur reglerna nu är utformade.

Vad är huvuddragen i strategin för att vinna valet nästa år?

– Det unika som kommer att ske 2010 är att vi har en prövad borgerlighet som försöker att bli omvald och en vänsteruppställning som vi aldrig har sett förut. Vi försöker hitta balansen i att förstå och att värdesätta det vi har och ändå se samhällsproblemen och reformer vi vill genomföra. Det handlar om områden som hur fler ska få jobb, hur vi bygger vidare på kvaliteten i den skattefinansierade välfärden.

KD ligger illa till i opinionsmätningarna. Hur ska du hjälpa dina samarbetspartier att hålla sig kvar i riksdagen i nästa val?

– Alliansen behöver sina fyra partier. Alla ska bidra men alla ska vinna på samarbetet. När Göran Hägglund är socialminister så uttalar han sig som en representant för ett block med 48 procent av rösterna i senaste valet.

– Till det så vet alla valforskare att berätta att förmodligen är allianskänslan så stark hos svensk borgerlighet att vi har väljare som är beredda att taktikrösta för att säkerställa att hela alliansen är med.

Kommer du att säga till en del av dina partivänner att lägga en röst på Kristdemokraterna för att rädda kvar regeringen?

– Jag tror att de förstår att vi behöver hela alliansen och alla röster vi kan få för att klara det som ser ut att bli ett mycket jämnt val. Sedan är jag övertygad om att de vet att kunna sortera detta själva.

Finns det överhuvudtaget några omständigheter där ni kan tänkta er att regera med indirekt stöd av SD?

– Jag har inte tänkt så av det enkla skälet att jag uppfattar det som att vi har en majoritetsregering och vi söker förnyat förtroende. Vi tänker inte samarbeta med någon annan. Jag tycker att jag är ganska tydlig i det. Men min utgångspunkt är inte att beskriva för svenska väljare att Sveriges statsminister funderar på hur han ska hålla vissa partier utan­för riksdagen. Det är därför jag inte alltid svarar på de här hypotetiska frågorna.