Inför valet till EU-parlamentet i juni erbjöd TV 4 för första gången de politiska partierna att köpa reklamtid i en marksänd tv-kanal. Kristdemokraterna och Folkpartiet var först att hoppa på reklamtåget och följdes sedan av Centern och Moderaterna. Även Junilistan köpte tv-plats.
De rödgröna allianspartierna valde att avstå, trots att TV 4 erbjöd kraftigt rabatterad reklamtid.
Partisekreterare Ibrahim Baylan (S) sade nej med motiveringen att det gynnar rika partier och att politisk tv-reklam tenderar att leda till smutskastning och lägre valdeltagande. Även V och MP ansåg att tv-reklam var fel väg att informera väljarna inför EU-parlamentsvalet. Men nu har de ändrat sig, visar DN:s intervjuer med partisekreterarna. Det är troligt att vi får se reklamfilmer från alla riksdagspartier i nästa års valrörelse.
– Tv-reklam är pengadrivande och förändrar karaktären på valrörelsen. Må så vara, nu är den här. Det är fortfarande så att televisionen har ett väldigt stort genomslag och når ut till väldigt många människor, förklarar Ibrahim Baylan.
Hans kolleger i MP och V är inne på samma linje. Båda är öppna för att satsa på tv-reklam, om än med viss motvilja.
– Det kan bli aktuellt med tv-reklam för Vänsterpartiet. Men om vi ska göra det blir det ett litet komplement till övriga utåtriktade aktiviteter, säger Bo Leinerdal, biträdande partisekreterare i V.
Mp håller öppet för tv-reklam men har inte tagit något slutgiltigt beslut.
– Vi är måna om att få till stånd en överenskommelse med alla partier om hur vi ska göra med det här. Ett parti ska inte kunna köpa upp allt utrymme eller kasta in en massa negativ reklam i slutändan, säger Agneta Börjesson, partisekreterare i Mp.
Det som förenar samtliga partier är rädslan för att kostnaderna ska sticka i väg. Tv-reklam är dyrt och partierna kan inte räkna med att få lika förmånliga rabatter som inför EU-parlamentsvalet. TV 4 håller just nu på att ta fram några olika reklampaket som ska erbjudas partierna, och det är redan klart att det inte blir fråga om lika stora rabatter som senast.
Enligt TV 4 kommer reklampaketen att vara utformade så att alla partier får samma erbjudande och får betala samma pris. I TV 4:s riktlinjer framgår även att syftet med reklamkampanjerna ska vara att föra fram partiets egen politik, vilket är tänkt som ett skydd mot smutskastning.
Om kostnaderna för tv-reklam blir höga betyder det att partierna behöver mer pengar eller tvingas omprioritera i valkampanjen. Inför nästa års valrörelse vill de flesta partier utöka sina valbudgetar jämfört med föregående val, men ingen vill ännu säga med hur mycket. Störst valbudgetar 2006 hade S (50 mkr), M (25 mkr) och C (50 mkr).
Förutom tv-reklam kommer partierna att satsa på så kallade sociala medier som Facebook, bloggar och Twitter. Här märks en tydlig influens från Barack Obamas framgångsrika presidentvalskampanj. Ingen av partistrategerna vill jämställa de svenska väljarna med de amerikanska, men nätets möjligheter att skapa engagemang och även intäkter kommer att märkas i nästa års valrörelse.
Alla partier ska exempelvis på sina hemsidor lägga upp möjligheter för den som vill att ge ekonomiskt bidrag.
– Donationer kan ha ett psykologiskt värde. Att man känner att man faktiskt är med och bidrar. Det kan vara en liten gåva men för den personen ett viktigt ställningstagande, säger Centerns partisekreterare Anders Flanking.