All spekulation om hur de sista rösterna skulle få mandaten att dansa kan nu läggas åt sidan. Kvar ekar rösterna från kritiker av det svenska valsystemet.
En av dem är Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han vill se färre och därmed större valkretsar för att komma bort från den stökighet som vi bevittnat i veckan. I dag finns 29 valkretsar.
Den senaste större genomgången av valkretsindelningen gjordes av Nomineringsrätts- och valkretskommittén 1995. I direktiven var utgångspunkten att valkretsarna borde vara mindre. Men kommitténs förslag om 34 valkretsar samlade inte tillräckligt bred enighet.
Även 1999 års författningsutredning tog upp frågan om en ändring av riksdagsvalkretsarna.
Den stora parlamentariskt sammansatta grundlagsutredningen var i december 2008 klar med sin översyn av regeringsformen. Nyheterna i den genomförs vid årsskiftet efter ett andra riksdagsbeslut i höst. Någon förändring av proportionaliteten i valsystemet blir det dock inte.
Utredningen gjorde utifrån valresultatet 2006 simuleringar med varianter av valkretsindelningar, valkretsmandat och divisorer (för jämkade uddatalsmetoden). Resultaten bekräftade i stort vad 1995 års kommitté kommit fram till, tyckte utredarna.
– Vi hade en bred diskussion om det svenska valsystemet, men vi gick inte djupare in i matematiken bakom proportionaliteten i valsystemet, säger utredningsledamoten, riksdagsman Henrik von Sydow (M), till TT.
Varför inte?
– Därför att det svenska valsystemet bedömdes, jämfört med andra länder, som mycket proportionerligt.
Vad säger du om vad som hänt i dagarna?
– Det är för tidigt att spekulera i ändringar av den svenska vallagen. Det får man göra efter en mycket större analys. Man man måste också bedöma hur valsystemet har fungerat över tid, det går inte att bara ha det senaste valet för ögonen.
Per Schlingman, moderaternas partisekreterare, vill inte svara på frågor om det svenska valsystemet.
Via sin pressekreterare Evin Khaffaf säger han:
– Vi har tilltro till valmyndigheten och valsystemet.
– Jag vet inte om jag ser något stort behov att se över valsystemet, säger Sven-Erik Österberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen.
– Valsystemet har ju diskuterats många gånger. Man har ju försökt få det så noggrannt som möjligt. Ska man ha total rättvisa utifrån varenda röst, då måste man egentligen göra hela Sverige till en enda valkrets, och det tror jag inte det finns något uppställ för, säger han.
Han säger att så länge man har valkretsar så kommer någon alltid att kunna hävda att röster ger olika utfall när det gäller mandat.
– Det finns nog inget system som är hundraprocentigt rättvist utifrån varje röst, säger Sven-Erik Österberg.
– Sedan har vi en fyraprocentsspärr som gör att de som röstar på partier som kommer under spärren, deras röster blir ju inte värda någonting alls, säger han.