100.000 på marsch mot juntan

På måndagen hette det först att 500 personer hade samlats för att fortsätta demonstrationerna i den tidigare huvudstaden Rangoon. Så steg siffran till 10.000, och till 30.000, och till sist till över 100.000 på marsch mot juntan - den största protesten hittills.

- Vi marscherar för folket, sade en av buddhistmunkarna till nyhetsbyrån AFP på morgonen vid den mäktiga Shwedagon-pagoden.
Och folket marscherade med.

Allt fler vanliga burmeser anslöt sig under dagen till munktågen genom staden, bland annat från den husarresterade oppositionsledaren Aung San Suu Kyis partihögkvarter.

Manifestationen avslutades sedan i lugn och ro, med böner utanför en av Rangoons pagoder. Även från Mandalay, Sittwe och Bago rapporterades om stora demonstrationståg.

Utanför landet följs utvecklingen spänt av exilpolitiker, bedömare och Burmakännare som oroas över att protesterna ska slås ned lika brutalt som för 19 år sedan, då juntan tros ha dödat upp mot 3.000 demonstranter.

- Det är extremt nervöst. Det här har växt sig så stort nu så man undrar ju hur det ska sluta, säger Martin Gemzell, Asienhandläggare vid Palmecentret.- Samtidigt finns det hopp - det måste ju inte sluta med ett blodbad. Det som skiljer sig från hur det såg ut 1988 var att varje steg i dag kan följas i utlandet och det blir till ett visst skydd. Juntan vet att det den gör kommer att uppmärksammas, säger Karin Strandås, ordförande för Svenska Burmakommittén.

Trots rapporter om stora soldatgrupper som anländer på lastbilsflak har ännu inget våld rapporterats. Juntan har tigit i flera dagar, först på måndagen kom en offentlig reaktion.

- Om munkarna bryter mot de buddhistiska lärornas regelverk kommer vi att ingripa i enlighet med lagen, sade religionsministern, brigadgeneral Thura Myint Maung, enligt statlig tv.

Varningen ska ha framförts under ett möte med religiösa ledare.

Martin Gemzell tror att juntan hämmats av ovanligt skarpa uttalanden från Kina nyligen, som uttryckte sina förhoppning om att Burma ska "orubbligt sträva för demokratiska framsteg". Dessutom stod Kinas utrikesminister Yang Jiechi alldeles intill USA:s utrikesminister Condoleezza Rice när hon i söndags fördömde juntan som brutal.

- Det vi hoppas på är att Kina trycker på hårt och rejält. Kina är väldigt avgörande. Det är därifrån militären får alla sina vapen, det är dit det går burmesisk naturgas, säger Gemzell.

I och med måndagens demonstration har protesterna nu genomförts åtta dagar i rad, och hela tiden ökat i styrka. Farhågor finns inte bara för att juntan slår till med våld mot demonstranterna, utan också för om de protesterande orkar fortsätta och vem som ska leda dem framåt så att protesterna verkligen får någon effekt.

- Det återstår att se hur organiserade munkarna är. Mycket tyder på att de inte är det. Och de som startade protesterna för en månad sedan är alla redan gripna. Frågan är vem som nu ska ta över stafettpinnen, funderar Martin Gemzell.

Tibets landsflyktige andlige ledare Dalai lama stödjer munkarna i Burma och vädjar till juntan att inte svara på protesterna med våld.
"Jag ger mitt stöd och min solidaritet till den nya fredliga rörelsen för demokrati i Burma", sade Dalai lama i ett uttalande från Dharamsala i norra Indien, säte för Tibets regering i exil.

Chefen för Nobelinstitutet i Norge, Geir Lundestad, hyllar oppositionens kampanda och uttrycker förhoppning om att oppositionsledaren Aung San Suu Kyi släpps fri, så att hon slutligen kan hämta det fredspris som väntar på henne sedan 1991.

- Vi vet väldigt lite om Aung San Suu Kyis öde. Det är för tidigt att säga om detta kommer att leda till att hon släpps fri, sade Lundestad till AFP.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut